Tillverkning av gryta

Hej hopp. Jag har fundera lite på att tillverka en gryta av nitade plåtbitar, Nån som vet hur man ska få det tät så att maten inte rinner ut?



Ändrat av - kenth den 2003/09/16 18:53:44

Så tät som du bara kan sedan kokar du den tät med havregröt!

Hej!

En annan variant är att koka grytan med vanlig filmjölk, så skall det bli tätt enligt dom som vet.

Mvh Uffe

Det var det roligaste. Jag trodde det skulle var en lång och jobbig process att få det hela att bli någorlunda tätt. Trodde man var tvungen och hålla på med att förtenna hela häligheten. Men både filmjölk och gröt låter betydligt mer nyttigt!

Ett annat sätt som är betydligt bökigare, eller roligare beroende på hur man ser det =), torde vara att "dikta" (tror det heter så) plåten på insidan av grytan.
Man gör som så att man gör ett spår med en mejsel längs kanterna på plåtarna, eller bara där det behövs, inne i grytan, förutsatt att plåttjockleken tillåter det så klart. Rikta mejseln lite snett neråt.

Plåten blir nu lite tjockare i kanten tack vare spåret och tätar då mot plåten under.

Detta utesluter så klart inte inkokning av fil eller gröt.

Lycka till

Jag återupplivar tråden lite, hoppas att det är OK.
Jag är sugen på att tillverka en gryta jag också, men jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Är det någon som har något litteraturtips, länktips eller som har lust att skriva (skissa?) hur man ska gå tillväga för att få till en bra gryta.
En lite fråga till i sammanhanget, var kan man köpa färdiga nitar lämpliga för detta ändamål med tillhörande nitverktyg? Jag har letat på nätet men jag hittar bara popnitar.

Greven

T ex här,

http://www.slojd-detaljer.se/PSLWeb/pro ... deptid=107

Eller här,

http://www.angele-shop.com/catalog/inde ... ous-rivets

Nitverktyg tillverkar man väl själv. Är ju bara en "järnstång/motvikt" med en grop som passar skallen på niten (om du vill hålla den rund). Sen slår man med en kulhammare. Smånit går väl slå kallt medans större nit värmer man (med acetylen e.d. om det inte går att värma och sticka in niten varm).

Har mest nitat kopparnit när man bygger båtar men det är väl samma med stålnit (inga varma nitar då iofs). Någon form av tving (typ stor C-tving) kan kanske vara bra för få ihop plåtarna så niten nyper. Svårt å trycka ihop, hålla niten och slå samtidigt....

Undvik att borra alla hål i förväg ibland stämmer det inte på sista hålen. Om jag har en rad med nitar brukar jag börja i mitten och gå ut mot ändarna, då är det lättare att få burken tät, annars kan materialet buckla ut sig mellan nitarna.
Ett bra sätt att tillverka en nitstans är att ta en gammal körnare och forma den rund som en nitskalle i änden och sedan slå in den i änden på en glödgad stång av verktygsstål.

Ingemar

För info om nitade grytor så kolla osebergskeppet. Testa även att söka i historiska världars forum (om du inte redan gjort det).

För att vara lite grundläggande, det är en kittel du vill göra, grytor är gjutna.
Låt kitteln rosta lite innan du kokar den tät med gröt/välling/fil, blir mer att fästa i.
Vet inte om man skall avslöja sina triks, men är du normanlbegåvad kommer du nog på det oavsett. Alltså, den stora grjen man måste komma på när man gör kittlar är att använda skruv och mutter till en början, det blir så mycket lättare. När sen kitteln är ihopskruvad byter man enkelt ut skruvarna en och en mot nit.
Robin

hejsan. nu kommer det lite mer tankar och funderingar kring det här med att tillverka en kittel.
till att börja med så är jag ute i j*v*i*t god tid då jag skall ha gjort detta till sommaren 2010.
jag och ett par bekanta skall ut på ett litet lajv/uppvisning om amerikanska inbördeskriget. ( föreningen heter NordOsyd )
Naturligtvis så skall jag vara med och smida en del under dessa tre dagarna, MEN är otroligt sugen på att tillverka en egen kittel som skall användas så klart.

jag har min lilla bibel hemma( verkstadshandboken 10 ) men hittar verkligen inte hur man räknar ut hur mkt material som behövs beroende på storlek. vinklarna på plåtbitarna med mera, vilket är relativt störande. så är det någon som har/kan det så blir jag mycket glad om ni vill dela med er.

för övrigt: är det någon som har 1par STORA respektive 1par SMÅ äldre trähjul? ( skall bygga en prärievagn tills dess med.. )

tack på förhand.
Kalle
smekalle.studio.nu

Oj du behöver en Colt peacemaker och lite annat då också ;D När det gäller kitteln undrar jag vilken modell det kan röra sig om. Om det är en med raka kanter eller om det är en mer klotformad. Eftersom det rör sig om 1800-talet är det väl fråga om en med raka kanter. Men en klotformad är skojigare att tillverka och mer av en utmaning då man måste göra den i segment innebär det mera jobb. Jag hjälper gärna till med plåtutbredningar och goda råd i forumet eller per mail.

Ingemar

Ingemar skrev: Oj du behöver en Colt peacemaker och lite annat då också ;D När det gäller kitteln undrar jag vilken modell det kan röra sig om. Om det är en med raka kanter eller om det är en mer klotformad. Eftersom det rör sig om 1800-talet är det väl fråga om en med raka kanter. Men en klotformad är skojigare att tillverka och mer av en utmaning då man måste göra den i segment innebär det mera jobb. Jag hjälper gärna till med plåtutbredningar och goda råd i forumet eller per mail.

Ingemar

colt peacemaker ^^ har jag en eftersom jag är med i nordOsyd ^^ dock skjuter vi bara knall, men d e trevligt som bara den endå

jag är intresserad av att tillverka en som är klotformad. men info om en med raka kanter är inte fel det heller.
hittade en bok hemma som jag fått ifrån morfar innan han dog som heter: Plåtarbete, Bleck och plåtslageriarbeten, mekaniska arbeten mm ifrån 1949. MYCKET rolig och trevlig bok som det står om hur man tillverkar ett klotformat objekt, men jag e inte så haj på den där typen av svenska. ( 1949 torde man väll endå skriva rikssvenska )
så ingemar. dela gärna med dig både här på forumet och via mail om hur man/du gör.
mvh.
Karl

smekalle@gmail.com

Vad härligt med alla snabba svar, det är det som är det fina med Antracit.

Tack för tipsen om var man kan hitta nitar och hur man tillverkar nitverktyg, jag hittade det även på http://www.smederiet.dk när jag fortsatte leta. Där kan man också köpa färdiga nitverktyg om man vill, men nu när jag vet hur man gör ska jag prova att tillverka själv.
Det låter vettigt att inte borra alla hålen på en gång, men hur många kan man ta? 2-3?
Historiska Världar har jag inte hittat något på, däremot Osebergsskeppet är jag bekant med, jag ska faktiskt dit om ett par veckor så då ska jag kolla extra noga efter grytor.
Att skruva ihop den innan man nitar hade jag nog kommit på efter många timmar av fula ord, så det var skönt för magsåret att det tipset kom.

Jag tänkte att jag redogör för hur jag har kommit fram till att man bör göra och så kan ni få rätta mig där jag har fel.
Man börjar med en rund plåt på 2mm som man värmer och knackar skålformad med en kulhammare, som underlag har man en stubbe. När man har fått en bra form kan man antingen sätta på ett handtag direkt (jag har sett sådana grytor på vikingatida marknader) eller så sätter man på plåtar för att göra den större. Plåtarna ska vara 1mm tjocka (tunnare eftersom bottenplåten borde bli tunnare när man formar den) och bredare i överkant (en formel för hur mycket saknar jag) samt lite rundade för att få en bra kant på grytan utan att köra med vinkelslipen över allt på slutet. Man börjar med att sätta plåtar hela vägen runt, men bara fästa dem i botten och ta sidorna sist och då börja nerifrån för att inte få bubblad plåt i mitten av en skarv. Jag tänker mig att det räcker med järnnit 3x6mm ( http://www.smedjeriet.dk/jernnitte-3-5-mm-p-1416.html ) för att sätta ihop grytan.

Kommentarer? Är detta en hyfsat korrekt beskrivning av hur man ska göra? Behöver man gå upp i 2mm i botten? Är 1mm för tunt i sidorna?

Återigen:
Tack för alla snabba och bra svar!
Greven

Jag föreslår att du tar 1,5 eller 2,0 plåt genomgående. Min tanke med att börja nita i mitten och gå utåt baserar sig på att man vid nitning driver lite på plåten också och gör den större (längre). Att sätta skruv i nithålen hjälper därför föga. Därför är det bättre att bora hålen vartefter.

Ingemar