Hamon och Härdlinja.

[attachment=0:2v3s7g3e]<!-- ia0 -->11Hamon koto.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:2v3s7g3e]Jag troer på att det är viktigt att skilja på Hamon och det vi anser vara härdlinjan i tradisionel mening , så jag vill få be om att stälda lite frågor till smedene her och få lite svar , min första fråga gälder KOTO , på Japanska koto går Hamon-linjen "6mm" från ägen , detta betyder då om den är härdlinjen , att endast en liten trekant 3-4 mm bred och 6 mm hög ska orga stå imot en träff ? låter helt orimligt förstås , jag har en bild her av ett Koto som gjordes för stora fältslag till Hest och våldsam påfrestningar , därför den låga Hamon-linje för att skydda ägen och ge den styrka , den verkliga härdlinjan ska ligga närmare mitten av svärdet om jag har förstått saken rätt , men även det är missvisande då hela svärdet är härdat i olicka grad beroende på vart och när det är tillvergat , somliga svärd består av en del "Blötjärn" som inte tar härdning .

[attachment=0:2pap2s2c]<!-- ia0 -->sammanfogat 002.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:2pap2s2c]Jakten på Hamon i en Mora , och her fuskas det och experimenteras det , nästa blir att tvätta fram sediment från en våtslip , stenen som har använts släppar ifrån sig "orenheter" som repar ytan , men efter bilden testada jag med en oliebryna som inte slap ifrån sig otrevliga saker , lite tester med olicka lampor var interesant , en lampa får Hamon att reflektera grönt ljus , frågan är om man får detta att fastna på en bild , för då blir det enklare att visa den på bild , annars är ju lampor med Kol-tråd det bästa , men var får man tag på en sådan glödlampa i dag?

Och en fråga till smedana her : Kan en Laminerat frost eller Mora visa härdlinja ?

ejnar skrev: Och en fråga till smedana her : Kan en Laminerat frost eller Mora visa härdlinja ?

Envisa rykten säger: att alla smede på Antracit står i värkstan och putsar på gamla Morakniva (Världens mest underskattada kniv) ;D

ejnar skrev: [attachment=0:379qw5o0]<!-- ia0 -->sammanfogat 002.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:379qw5o0]Jakten på Hamon i en Mora , och her fuskas det och experimenteras det , nästa blir att tvätta fram sediment från en våtslip , stenen som har använts släppar ifrån sig "orenheter" som repar ytan , men efter bilden testada jag med en oliebryna som inte slap ifrån sig otrevliga saker , lite tester med olicka lampor var interesant , en lampa får Hamon att reflektera grönt ljus , frågan är om man får detta att fastna på en bild , för då blir det enklare att visa den på bild , annars är ju lampor med Kol-tråd det bästa , men var får man tag på en sådan glödlampa i dag?

Givetvis finns där en orsak till att stenen släppar ifrån sig "oönskat matrial" , Mora-kniva och Frost är som dom flesta kniva inte designada för att slipas för hand , man kan faktiskt säga att där är inbygd ett "konstruktionsfel" som liggar där tången och bladet går ihop , när man då slipar för långt up på tången rivar detta loss korn från stenen som "Rivar" i ytan på kniven , men det är ett fel som smeden får ta på sig och det är enkelt att fixa , men när man som her står med en äldra Mora som är skäv och ganska sliten vill man inte gerna slipa bordt för mycket matrial , men vill man få ett resultat har man intet att välja på , man får helt enkelt slipa ned övergången mellan tång och blad .

ejnar skrev: [attachment=0:h2vdz275]<!-- ia0 -->sammanfogat 002.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:h2vdz275]Jakten på Hamon i en Mora , och her fuskas det och experimenteras det , nästa blir att tvätta fram sediment från en våtslip , stenen som har använts släppar ifrån sig "orenheter" som repar ytan , men efter bilden testada jag med en oliebryna som inte slap ifrån sig otrevliga saker , lite tester med olicka lampor var interesant , en lampa får Hamon att reflektera grönt ljus , frågan är om man får detta att fastna på en bild , för då blir det enklare att visa den på bild , annars är ju lampor med Kol-tråd det bästa , men var får man tag på en sådan glödlampa i dag?

Givetvis finns där en orsak till att stenen släppar ifrån sig "oönskat matrial" , Mora-kniva och Frost är som dom flesta kniva inte designada för att slipas för hand , man kan faktiskt säga att där är inbygd ett "konstruktionsfel" som liggar där tången och bladet går ihop , när man då slipar för långt up på tången rivar detta loss korn från stenen som "Rivar" i ytan på kniven , men det är ett fel som smeden får ta på sig och det är enkelt att fixa , men när man som her står med en äldra Mora som är skäv och ganska sliten vill man inte gerna slipa bordt för mycket matrial , men vill man få ett resultat har man intet att välja på , man får helt enkelt slipa ned övergången mellan tång och blad .

ejnar skrev: Och en fråga till smedana her : Kan en Laminerat frost eller Mora visa härdlinja ?

En annan fråga till smedana her : Är en mora eller Frost "Difriential härdat"? Jag troer den är det , orsaken till att jag troer det är att dom kolfattiga sidor gör att förskärestålet under inte kylas så fort , på så vis fungera dom lite som lerpåstrykning på japanska svärd , men jag kan ha fel då jag inte är expert på Mora och Frost-kniva men enbart en begejstrat amatör som behövar svar på en del funderingar som har dykt up

[attachment=0:2ubn8x1f]<!-- ia0 -->fake hamon.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:2ubn8x1f]Her ska var en bild på ett svärd som är bränd i en eldsvåda , härdningen är borta , ändå liggar en jättefin Hamon kvar ? Ett trix med Acid polish , hamon är altså inte ägta .

ejnar skrev: [attachment=0:2ca4b7gm]<!-- ia0 -->fake hamon.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:2ca4b7gm]Her ska var en bild på ett svärd som är bränd i en eldsvåda , härdningen är borta , ändå liggar en jättefin Hamon kvar ? Ett trix med Acid polish , hamon är altså inte ägta .

http://www.ksky.ne.jp/~sumie99/appreciate.html På denna sida kan man dels läsa att Hamon hänger ihop med lerpåstrykningen , men att den inte behöver göra det .

Hej, är lite osäker på vad du är ute efter för svar men jag gör ett försök.

Hamon är en härdlinje och inte den linje som uppstår när man väller ihop två olika stål.

Från Wikipedia:
The hamon is the transition between the region of harder martensitic steel of the blade edge and the softer pearlitic steel of the back of the sword. This difference in hardness is the objective of the process; the appearance is purely a side effect. However, the aesthetic qualities of the hamon are quite valuable—not only as proof of the differential hardening treatment but also in its own right—and the patterns can be quite complex.

När du slipar upp en mora som är laminerad, det som kallas för san mai, så kan man slipa, polera och etsa i syra för att få fram en ytskillnad mellan det två stålsorterna. Detta bildar också en linje som liknar en hamon, men som inte är det. Samma effekt utnyttjar man vid damaskståltillverkning där man etsar fram mönstret. De olika stålsorterna reagerar olika på syran. Sedan kan man polera med vax så att man ger stålet ännu mer strukturskillnader.

Hoppas du fått litebhjälp på traven annars är det bara att fråga på!

/E

Melchior skrev: Hej, är lite osäker på vad du är ute efter för svar men jag gör ett försök.

Hamon är en härdlinje och inte den linje som uppstår när man väller ihop två olika stål.

Från Wikipedia:
The hamon is the transition between the region of harder martensitic steel of the blade edge and the softer pearlitic steel of the back of the sword. This difference in hardness is the objective of the process; the appearance is purely a side effect. However, the aesthetic qualities of the hamon are quite valuable—not only as proof of the differential hardening treatment but also in its own right—and the patterns can be quite complex.

När du slipar upp en mora som är laminerad, det som kallas för san mai, så kan man slipa, polera och etsa i syra för att få fram en ytskillnad mellan det två stålsorterna. Detta bildar också en linje som liknar en hamon, men som inte är det. Samma effekt utnyttjar man vid damaskståltillverkning där man etsar fram mönstret. De olika stålsorterna reagerar olika på syran. Sedan kan man polera med vax så att man ger stålet ännu mer strukturskillnader.

Hoppas du fått litebhjälp på traven annars är det bara att fråga på!

/E

Jag frågar då : Vad är det för ljus linja som hittas i en Morakniv mellan lagen , samma finns i Frost-bladet där det även kan ses i ryggen , och dessa två blad är inte etsade eller differentialhärdet , fast lite är dom kanske ?

Vilken kul svärdsida!

http://www.ksky.ne.jp/~sumie99/index.html

Här är väl en kommentar man måste älska!

An interview to the smith at his forge.
Question; How much carbon content does the blade steel have?
Answer; I don't know, because I have no carbon-counter. Probably the carbon content is uneven throughout the blade, because it is handmade.
Q; What is the temperature of the blade at yakiire?
A; I don't know. I see only the colour of the steel in the fire. The temperature may be different everywhere on the blade. I can't make an even colour throughout the blade.
Q; Why does the hamon become so irregular?
A; Please ask steel. I just use it.

SCB skrev:

ejnar skrev: Jag frågar då : Vad är det för ljus linja som hittas i en Morakniv mellan lagen , samma finns i Frost-bladet där det även kan ses i ryggen , och dessa två blad är inte etsade eller differentialhärdet , fast lite är dom kanske ?

Linjen är en diffusionszon mellan de olika stålsorterna, det blir alltid lite kolmigrering mellan eggstålet och stålet i "höljet" och den zonen har annan färg än de båda andra stålsorterna i kniven.
Har egentligen inget med härdningen att göra utan syns även på ohärdade knivar om man polerar eller etsar.

Titta på bilden övan av ett avhärdat Nihonto , det måste vara det du menar i din text , eller ? Jag har mistänkt att "Kolvandring" ger effekten som licknar en härdlinja , man ser även denna effekt i sidostålet på japanska svärd där det kan se ut som om ett tundt spindelnät liggar på ytan och glänsar .
Värd att lägga märka till är att Hamonlinjen "Hoppar" beroende på hur klingan Polleras .
Då så var det frågan : Kan en Morakniv ha en Hamon-linje ??? ??

A cutting surface with full meat (well shaped)
The cutting surface is full of meat, so the cutting edge is tough.
Good for taking on armour.

Jag har engång hävdat att det japanska svärdet designas för att träffa Armor , och fast tråden inte just handlar om detta , så gör den på sätt och vis det , för om man tittar på Hamonlinjan kan man se om klingan är designat för tunga träffer i panzer helt enkelt vid att titta på hur långt upp på sidan Hamonlinjan går , ju tätare på ägen Hamonlinjen går ju stärkare är svärdet , och sen förstås "Lite kött på klingan"