Hamon och Härdlinja.

http://meiboku.info/guide/form/hamon/index.htm Her lite olicka formar på Hamon-Linjer . I dag putsade jag lite på Morakniven från för 1932 , "Hamonlinjen" har växt 150% med lite tildsats av CRW-olja för vapenvård i polermedlet , på andra sidan pollerade jag bordt den igen :-[

Her en "Nejlike-Hamon"[attachment=0:ajh1x487]<!-- ia0 -->O-chjoji Hamon.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:ajh1x487] Inte att förväxla med den olja Japaner använder på sina svärd "Chjoji-oil"

Som sagt : Det vore skoj om Antracit kan ge Mora en Hamon-linje i 120 Års present

Her ett par text-rader som visar på hur man i en Hamon-linje letar kvalliteter av klingan .Well made Japanese swords also have what is known as “hataraki” or activity within the hamon. The above blade picture shows activity known as kinsuji and inazuma in a heavily nie covered hamon. Blades that are made up of mostly nie are called nie-deki, those that are made up of nioi are thus then called nioi deki. Smaller nie swords are often confused with nioi, but are actually called ko-nie, or what is known as “small nie”. More nie, however, isn’t always better. Even sized, thick, bright nie is a good sign that a sword is in healthy condition and manufacture. A finely controlled hamon also shows quality of a well tempered blade, and the skill of the smith. When a well polished sword is pointed at the proper light, the hamon should “pop” out easily if the sword is both healthy and well made. The kesho, or whitening of the hamon in polishing should NOT be confused for the actual temperline.

Kundskapen om hur Hamon hängar ihop med bladets kvallitet är studerat noga i Japan , her lite text och exempel på hur dessa studier gick till för i tiden , om det inte framgår av texten kan man infoga her att varje huk noga studeras av 5 gubbar som noterade ned resultaten . http://www.shibuiswords.com/tameshi.htm

Jag testade lite nya ytor på Mora-bladet her om dagen , slipade ned den polerade ytan med sandpapper för att få en liten höjdskillnad mellan hård och mjukt , lade sen bladet på "Pollersten" med lite olie på och polerade ytorna som på bilden är röda , i verkligheten är dom Blå , det som då sker är att där verkar som "Hamonlinjen hoppar" och detta forsökar jag her att illustrera med den blå linjen , jag kan inte påstå att det var en Hamonlinje som visade sig , men effekten var ganska påtaglig spännande , med tålamott och rätt slipmedel kan man helt säkert få väldigt trevliga resultat fram , till saken hör då att ytterlig pollering resulterade att linjen hoppade tillbaka på sin plats och fulgte lammineringens linje igen , hur som helst är det något som beter sig som en Hamon , det visar sig när ljuset är rätt , det sväller och krypar ihop beroende på vad man slipar/poller med , man kan säga att det har samma egenskaper som en Ägta-Hamon-Linje . Nu! vore det fristande att ändra vinklen på sidorna för att få tillgång till mera Hamon . Kanske dax att testa att sätta kameran i ett stativ för längre öppningstider och bättre bilder ?

Ps. Bilden är för stor och kan inte bifogas .

Mora of Sweden har meddelat att dom behöver tid för att sätta sig in i "Saken" , men dom vill återkomma om några daga , Hamon är ett okänd begrep för dom .

Her en stulen bild på en apperat som kan ta bordt Hamon om man inte tyckar det är fint , denna apperat kan även omvandla stål till järn , väldigt praktisk då järn inte bryts så lätt , järn är även enklare att slipa på och blir inte så missfärgat (Blå!)

Samurajens kryddnejlikolja
Japanska svärd sägs behöva chôjiyu, chojiolja. Så fort svärdet utsatts för fukt måste det rengöras och gnidas in med ett tunt lager. Allt överflöd måste sedan torkas bort noggrant eftersom det drar till sig damm från baljan.
• Ett vanligt innehåll i kommersiella oljor är mineralolja med 1 % kryddnejlikolja. Recept: 20 droppar kryddnejlikolja i 100 ml mineralolja av typen "babyolja".
En del avråder bestämt från allt slags fett, även mineraolja. Den antas skydda mot rost vilket är aktuellt för stål, som används sällan eller aldrig i dagens svärdskonst. Vilken nytta den gör på zinklegeringar som är det vanliga är tveksamt. De enda icke omstridda oljorna är syrahaltiga, som kan angripa metallen, och vegetabiliska, vars överflöd är svårt att få bort och klibbar ihop med damm och metallflisor i baljan.
• Ännu enklare: 100 % kryddnejlikolja. Rekommenderas av bl. a. R.W. Robinson, ansvarig för metallica på Victoria & Albert Museum i London.
Kryddnejlikoljan fungerade i det första receptet endast som doftsättare och prishöjare. Den fördröjer ingen "torkning" av mineraloljan. Här är den enda ingrediens med okänd verkan. Den förstör plast men knappast stål och påskyndar inte dess rostning; tveksamt vad den gör med zinklegeringar. Till skillnad från olja dunstar den, om än långsammare än de flesta eteriska oljor. Rekommendationen att den kan ersättas med kameliaolja baseras på att sådan är mindre flyktig än kryddnejlikolja.
Farmakopéerna
Texten är stulen ;D men den kom till efter en diskusion med Danska smede som krängde chjoji-olie "Svärd-olie till japanska svärd" för 250 kronor för en kvarts liter mineral-olie på (Nordisk våbenfora.dk) , så för att skydda Hamon-Linjer används som ni ser endast två olior , högt liter-pris , men det kan det vara värdt.

Missfärgat stål borde intressera alla som smider klingor , på gamla klingor med ett "Kärnstål" är det en fråga om "liv och död" , förställa : Du köper ett antikt svärd för 50K$ skyndar hem och köpar en minneral-olie och får en "Flammig-färg" skickar svärdet på pollering , polleran slipar gennom till kärnstålet och Hamon försvinner der , du har då ett svärd som är helt värdelöst , en ny "Acid-polish" kan skapa den saknade delen av Hamon , och med lite "tur" kanske man kan få igen det mesta av 50K$. Mineral-olie kan vara bra på Morakniva , men det verkar som om att även stålets-färg på Morakniva är känslig och kan bli flammig av olje (Läs: CRW,s vapen-olie på sprayburk) . Jag troer på att även svenska smeden som ligger ned tid och möda på klingor kan ha nytta av att fundera lite . Där finns ingen billig Choji-olie 10ml bör kosta en 150 kr. på andra sidan håller det då en 20-30 år beroende på hur ofta man sitter och dreglar över Hamon-linjen på den aktuelle klingan ;D

Har någon en möjlighet att pollera en Moraklinga äldre än 80 år ? Då är jag nyfiken på om man ser några svarta prickar mellan stålen i främre delen av klingan , som verkar vara hårdare härdat än resten , men det kan vara rost som har trängd in i mellan stålen och det vore ju interesant men inte troligt .

Efter en Primitiv "Hadori-polish" på frosten måste man nog fråga sig själv om inte härdningen sätter sina spår i sidorna på en lamminerat kniv från Frost och Mora , den aktuelle Hadori är gjord aldeles för tidligt då där är för stora repor fortfarrande , men det är otroligt hur stora repor som går att släta ut .

[attachment=0:ykflpe0e]<!-- ia0 -->blåtunge frost 004.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:ykflpe0e]Efter en del experimentering med öpningstider och olicka vinklar fastnada Hamon , bilden her ser man på den främre delen hamon , på den bakre delen ses nogot som inte är hamon , denna mörke linje liggar övan för hamonlinjen och kom till då jag "Hadori-pollerade klingan , som sagt :aldeles for tidligt då där finns aldeles för många repor , men det är just nu ett sökande som gäller och då måste det testas.

[attachment=0:3ase12qq]<!-- ia0 -->blåtunge frost 011.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:3ase12qq]En bild tagen på frihand av Blåmålat svenskt stål .Men den äkta blåa färgen finns där , men ytorna är fortfarrande inte bra nog , men det är inte stålets fel .

[attachment=0:n3ipjk1b]<!-- ia0 -->hadori 001.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:n3ipjk1b][attachment=0:n3ipjk1b]<!-- ia0 -->hadori 001.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:n3ipjk1b]Her en bild (Vanlig dålig kvallitet) på vad som kan användas som test av Hadori-polish , skaftet på en nål-fil och skaftet på en gängtapp , kortar man inte ned den måste den härdas om då fästet inte är härdat , så den river ytan på kniven . Hadori suddar ut hamon-linjen men ger en glassig yta , bästa resultatet borde vara att göra en slipning som får hamon att stå klart och tydligt , och sen pollera ned till hamon med Hadori-verktygen Kontrasten i färgen lär bli bra , kanske lite Järnoxid kan bättra på det ? testa-testa!

Hej Einar!



Detta japanska begrepp har varit ett okänt begrepp för mig tills nu.

Håller på att uppdatera mig i ämnet, men du får vänta ännu några dagar på svar då jag är upptagen av andra saker några dagar till.

Hoppas på ditt tålamod och förståelse.




Med vänlig hälsning / Best regards,



Thomas Eriksson
[Product Manager Morakniv® & Mora Ice®]

Mora of Sweden AB | Box 407 | SE-792 27 Mora | Sweden
Tel: +46 250 595 030 | Fax: +46 250 595 001
Mobile +46 70 261 54 45

Her är kontakten till Mora om någon har frågor .