Dalande intresse för smide? (Smidesutbildning via Antracit)

En fundering jag har fått sista tiden är om intresset för smide håller på att avta. Jag har försökt att gå en kurs för att utveckla mig lite, och gärna med möjlighet att göra yxor, men kurserna blir inställda pga för få anmälda. Den första kursen var förra terminen på Bäckedal i vikingatida verktygssmide, den kursen ställdes in pga för få anmälda och nu verkar den inte finnas alls längre. Den andra kursen skulle gå nu i sommar en vecka och var inriktad på skärande verktyg och skulle drivas av Hemslöjden i Östergötland. Men trots att det är ett par veckor kvar att anmäla sig på så säger man redan att den kommer att ställas in pga för få anmälda.

Finns det inget intresse för smide längre, eller är det fel "typ" av smide och de flesta vill helst pyssla med konstsmide?
Eller beror det hela på den ekonomiska krisen?

Vad tror ni?

Greven

PS Om det finns fler som vill gå en kurs så anmäl er så kanske den blir av DS

Hej
Vore det inte bra om man kunde ha en fast länk med kurser under antracit

Det låter som en bra ide. Som det är nu kan man leta som en tokig innan man hittar något. Denna kursen hittade jag av en slump, jag skulle bara kolla adressen till Hemslöjden i ett annat sammanhang.

Greven

Hej,

Jag skall gå liesmideskursen i Bäckedal nu i juni och den verkar bli av så inte alla blir inställda.

/Tony

Kan tänka mig att det inte bara är antalet elever som styr utan det spelar nog in att det är svårt att få bl a lärare som är bra och uthålliga. Ska man hålla kurser för brödfödan (altså inte bara en kurs här å där för att det är kul) lär man göra det under rätt många år för att få till ett "varumärke" mm så man får in elever utan för stora marknadsföringkostnader. Men för att det sen skall funka måste man ha lärare, lokaler mm år efter år. Tror många lärare inte tycker det är mödan värt när allt är medräknat. Sannolikt skulle t ex många duktiga silversmeder mm kunna tjäna mer eller i alla fall ika mycket på kurser/utbildning men det är för mycket jobb och en massa nytt som är jobbigt. Sverige har en för liten hemma-marknad för det mesta tyvärr.

Gränsfors hade vad jag förstått bra flyt i sina kurser tills Lars Enander "försvann" och hon (Ulrika var det nog) tog över men hon var väl en hel del sjukskriven. Nu verkar de igång igen dock.

Jag skulle själv gärna gå fler kurser om det bara fanns (jag fick reda på) bra kurser med duktiga lärare (och det gäller inte bara smide).

Således - lika mycket ett utbuds som ett efterfrågans problem vill jag tro.

Man kan ju tänka sig en "flik" som är av typen "önskas köpa". Exempel - någon skriver "jag vill komma igång med att göra knivdamask" om då t ex. 3 st hakar på så kanske det blir tillräckligt för att någon smed på antracit erbjuder sig en 1-2 dagars där man får sätta ihop paket och välla dessa. Man gör sas säga en "one-off" kurs mot den efterfrågan som finns. Ansvaret att få ihop elever, hitta tidpunkt och göra ett program vilar lika mycket på eleverna som kursgivaren. En vanlig kurs hade nog känt sig tvungen att även lära ut etsning, slipning, skaftning, materialval, teori mm men det är ju inte specifikt för damask utan generellt för kniv.

Känns mer modern och att man utnyttjar forumet och "tråd" funktionen bättre om man spånar ihop något som passar just i stunden snarare än erbjuder ett fast program som skall passa en "grå massa".

Ta t ex. "jag vill prova på att använda lufthammare" (kanske går i planer på att köpa eller liknande) - om man får några elever som ordnar tid och plats så borde det vara många som kan ställa upp på en sån "kurs".

Viktigt är nog att man bara gör lärarjobbet och slipper all administration mm (och att man får betalt kontant ;D )

Det kan bli lite väl pretentiöst när man säger kurs - kan lika gärna vara "prova på" och då blir det enklare att föreställa sig (tycker jag i alla fall). På en kurs i "skärande verktyg" får man lätt för sig att man skall få alla frågor kring metallens kristallisering vid värmebehandling och övergångar från/till martensit/perlit/austenit osv osv beskrivet och det blir ju jäkla kluring, inte många som kan (vågar) både hantverket och teorin. Däremot "jag vill prova göra en yxa" så finns det säkert 25 bara på antracit som kan erbjuda det.

Sen kör man ett sånt där betygssystem som på ebay och tradera där man ser vad kursgivaren går för

Cyberkurser som eleverna själva sätter ihop - läraren beam'as dit (eller skickas med SMS det är ju för fan 2000-tal........)

Verkar bra.

Med cyberkurs menade jag mest "modernt" snarare än "på distans".

En liknelse till är att om du åker på studiebesök så står den som åker för nästan hela organiserandet mm. Samma sak här, man ger kurser på "studiebesöksnivå". Den som kommer ordnar "elevsidan". Vill man ha med sig termos och mackor så har man det, vill man äta flott flyger man in en kock med helikopter O0 Idag finns det ett visst fokus på kurser att man mer skall slippa jobba än lära sig (det är middagen på kvällen som lockar inte lärandet...). I detta fall skall det vara 98% lärande/upplevelse.

Direktkontakt mellan lärare och elever, inte som nu med 18 mellanhänder som alla ska sko sig och tjäna pengar, därför det kostar 8000:- för 3 dagar.

När man jagar t ex. i Afrika eller liknande har de ett system där man jagar 1:1 vilket är 1 PH (Professional Hunter) per jägare det kostar t ex. 1000. Jagar man 1:2 (1 PH per 2 jägare) så kostar det 750/jägare. Systemet finns även inom sportfiske osv. där man kan ha fler eller färre "elever" per lärare. Den som har bra med deg bokar 1:1 och får en heldag med läraren, den som vill komma lindrigare undan bokar 1:4 osv.

Jag kan erbjuda prova_på_kurser (<1 dag) i vällning, pulvermosaik, härdning med lera (differentierad härdning), knivslipning, skaftning / läderarbete, prova på lufthammare / smidespress mm men jag är 100% ointresserad att ordna kursprogram, transporter, käk och annat. Snygga trevliga tjejer får rabatt, grining gubbar och bortskämda ungdomar får det inte.

Hade en svensexa här (1:1) och han gick härifrån med en färdig smidd, slipad, härdad och skaftad yxa på 5h.

SCB håller teoridel (inte för den skull underskattande hans praktiska färdigheter...) om stål via "bild-telefoni"

Ska bli kul å se vad det blir av detta (om något)....

Hej!

Då jag nu ÄNTLIGEN har lyckats att fått byta smedja till en som ligger både närmare och är större en den jag var i tidigare så kan jag meddela att jag har ganska stora möjligheter till kurser.. (igen)
ytan är ca 100m2 fördelat på: sliprum, verkstad, "butik" ( 10m2 ) verkstad 2 ( som jag inte använder mig av pga att den ligger på övervåningen).

Det ända jag saknar i denna lilla verkstad är en lufthammare..men klarar mig gott på den lilla fjäderhammaren som finns där

skall se om jag inte kan ta lite bilder att slänga upp.
Håller med föregående skribenter om att det inte hade varit fel med en egen tråd om vilka som har kurser.
Får se vad som händer i framtiden

Låter bra.

Jag är med på noterna. Jag håller ju till på Ekerö så det går väl under "Stockholm" kan jag tro.

Jag har Yngve Nordmark som granne och han är dels en duktig konstsmed men även ett ess på att svetsa (har hållit svetskurser sen Big Ben va ett fickur... och General Custer va Korpral...) Han är ålders-pensionär nu så han har säkert tid och kanske lust att hålla svetskurser e.d. i anslutning till något som görs hos mig. Om inte annat kan man titta in hos honom och se hur hans smedja och maskinpark ser ut.

Vad gäller "min" typ av upplägg så gillar jag "tråd" konceptet. En "kurs" är ju inte bara en köp/sälj händelse utan en önskan att fördjupa sig och förstå vilka kunskaper/upptäckter man söker. Så även för dem som inte går "kursen" finns det nog mycket att lära (bidra med) kring själva informationssökandet.

Du (Kenth) skulle då t ex. starta en tråd som är "jag vill lära mig damasksmide Juni/july 2010"

Då börjar man kanske resonera om vad man ska fokusera på? Är det att få ihop själva paketen och lära sig att tyda värmen så det väller ihop bra, ska man gå in på vilka olika mönster som uppstår om man vrider/borrar/skär etc. Ska man vika kallt eller varmt och fördelar/nackdelar med det. Vad är bra att göra i pressen och vad gör man bäst i hammaren. Hur jobbar man med borax. Hur justerar man värmen i gasolässjan (hur ser man att det är varmt nog). Prova på att välla i öppen ässja (vanlig ässja) och se hur svårt det är. Fortsätter man går man över i värmebehandling -> planslipning ->slipning av egg mm mm.

Någon annan kanske är väldigt mån om att få med sig ett färdigt ämne som skall bli en kniv så då gör man så många moment man kan på 1 ämne.

Sen kanske det visar sig att någon har med sig en yxa (som tråden "jag vill smida en yxa") och när man ändå är här så slipar man den samtidigt osv.. eller man vill härda eller anlöpa ett svärd och kan då göra detta i min 90cm ugn.

När man sedan efter kursen vet att "vi hann med att välla ihop några paket men på 6h hinner man inte börja med olika mönster utan det är nog bättre att få till paketen och ägna kraft åt det än att rusa och börja med mönster...."

När sedan någon annan 9 månader senare vill lära sig damask så tittar han på tråden och ser "före" och "efter" resonemang och kan bli hjälpt av det.

Interessen for smedning tror jeg er uændret; men den økonomiske krise gør nok, at en del holder sig noget tilbage fra at tage på dyre kurser og efteruddannelser. På det lidt lavere og mere uformelle faglige niveau tror jeg derimod, at interessen er i stigning. Beklageligvis er der ikke mange tilbud til dette segment.

For begyndere er problemet måske i virkeligheden snarere, at det er meget uoverskueligt at finde et sted at starte, finde en smed, der har tid til hjælp med de helt basale ting - og så er det nok også for begyndere meget overvældende at møde vort "Antracit"?

Måske helt enkle ting som for eksempel nogle åbne kontaktlister her på "Antracit" over smede, der kan og vil stille sig til rådighed med hjælp, vejledning besøgssmedjer, undervisning osv. Altså sådan, at også personer, der bare befinder sig i fasen, hvor man ønsker at prøve sin interesse af under lidt uformelle former og på en måde, hvor man uden at blive til grin kan stille også de "dumme" spørgsmål, kan og tør nærme sig os, der på forskellig vis og på forskelligt niveau smeder?

Med venlig hilsen
Stig Colbjørn Nielsen
"Smeden i Jordhøj"