Smida svetsfogar.

Hej, jag har en liten ide om ett projekt där jag tänkt att svetsa ihop två stålskivor och sedan värma upp och smida dem. Detta för att få en dubbelkrökt yta. Inga härdningsbara bitar, bara blötjärn och OK48(?)

Vad är era erfarenheter av att smida över svetsfogar?

MVH
Emil

hejsan. som mycket annat handlar det om att våga göra fel. inget super kul alltid, gör fel prova rätta till och gör om och notera/lägg på minnet.

att smida på en svets är i regel inga större bekymmer. dock kan det vara lite hårdare/mjukare beroende på vad man har för tillsats material. ( förmodar att du svetsat med pinne?) generellt är OK48 en bra alaround pinne men hlo 45 och jlo45 kan vara lite problematiska.

när du svetsar samman som två järnbitarna så tänk på att grada dom båda bitarna ( beroende på hur tjocka dom är ) detta är bara för att det får en bättre fästnings yta och man minskar risken ytterligare LITE att få en massa porer. har du möjlighet att slänga upp en liten skiss på hur du skulle svetsa?

skall bitarna överlappavarandra eller skall dom ligga plant med en spalt i mellan som du skall svetsa?

åter igen. ta spill bitar och prova först blir det inte rätt så bli inte sur utan ta bara lärdom av det

inget kan gå fel... bara lite mindre bra

Tjenixen, tack för tipsen.

Jag tänkte svetsa en klassiskt med pinne och "V" spår... Vet inte riktigt hur tjockt material jag ska göra den i...

Tänkte att jag skulle göra en "Båt". Först skära ut en ellips och dela på längden. Sedan göra dem kupade. Loppa fast för att den inte skall slå sig, sedan svetsa hela klabbet, dvs över kölen. Sedan vända båten med kölen nedåt, värma den riktigt mycket och sedan med en dorn, som är lika stor som ett värmeljus, smida ner två stycken "hållare" i skrovet. Så att det bågnar ut och får en mjuk form. Så att jag får en cool och snygg värmeljushållare, kanske också göra en mast + segel... men det får jag se om det blir av, först skrovet.

Tänkte välja plåt som har en riktigt grov rost i sig så strukturen blir sådär härlig.

Kommer bli ett helsike att hålla i alltihopa när det skall smidas, men jag får väl hyra in en släggdräng.

Här är en bild på en mallad version i papper.

[attachment=0:62e1ok2w]<!-- ia0 -->DSC00089.JPG<!-- ia0 -->[/attachment:62e1ok2w]

Hej Emil

Jag har smitt en hel del på svetsade järnbitar (fuskat?) och skulle väl säga att det viktiga är att man håller koll på var den där svetsen är. Oavsett hur bra du gör det så är det alltid en ojämnhet i stången, en anvisning till var en spricka kan uppstå. Lite som mönstervällt så får man alltid vara försiktig med att inte kallsmida eller likande efter man svetsat.

Att smida på mig-svetsat är jättesvårt det har väldigt lätt för att spricka sönder men som Halland säger så brukar OK48 inte vara speciellt stora problem. Jag skulle väl snarare varna dig för riskerna för att det kan bli väldigt fult. Övergången mellan det svetsade och själva pinnen blir lätt en skarp kant eller en liten sjunkning vilka när du smider på dem lätt börjar beté sig som en spricka eller blir ett "fult" mönster på stången, en svag punkt i formen. En bra idé kan då vara att svetsa samman det hela och därefter slipa det aldeles jämnt just i själva övergången mellan svetsen och stången. Vilket innebär att det kan vara en idé att ha materialet lite tjockare precis där innan du börjar svetsa... ja och så slipa ner de där faserna som Halland svrev om också.

//Gustav Thane

PS. jag har försökt skriva PM till dig men har inte fått nått svar, har det inte nått fram eller har du bara inte kollat? DS.

får man en skarp kant mellan svets och gods då har man för lite ström i förhållande till tillsatsmaterialets tjocklek,
eller åxå har man för bråttom,
får man en grop, så har man för hög ström och för lite tillsatsmaterial .

Om man ska svets grova saker så är det rekomenderat att man förvärmer lite, det gör susen.

kallsme´n

Hmm... Konstigt... Mina erfarenheter är tvärt om mot för Gustavs!? Jag skulle svetsa med MIG om jag hade möjlighet, det gör jag själv. Inte för att det är något fel på pinne om man kan det, men det blir problem om du inte får bort all slagg när du ska smida. Det är lätt att det fastnar i roten när man svetsar plåt och man måste slipa ur ordentligt innan man svetsar andra sidan, det behövs inte med migen. Inge slagg med migen... Dessutom är vanlig migtråd lite mjukare att smida än ok48 (högre brottgräns och lägre slagseghet) och närmare "blötjärn" - när det är plåt heter det ju visst 355-kvalitet numera... En migsvets med vanlig GB76 har gått finfint att smida för mig! Alltså inte smida svetsmaskinen... svetsen alltså... den man gjort med svetsmaskinen... öh...

Men som sagt... Bara att testa! Det är ju inga jätteplåtar du skall slösa.

***

En bra släggdräng är svårt att få tag på för att han skall vara vänsterhänt har det sagts mig... Men för dig blir det ju inga problem eftersom du är vänsterhänt själv och kan ta till en högerhänt i stället! ;D

Kallsmén skrev: får man en skarp kant mellan svets och gods då har man för lite ström i förhållande till tillsatsmaterialets tjocklek,
eller åxå har man för bråttom,
får man en grop, så har man för hög ström och för lite tillsatsmaterial .

Om man ska svets grova saker så är det rekomenderat att man förvärmer lite, det gör susen.

kallsme´n

Ja just det Kallsmen! ;D Och sedan blir det en kantfog, inte V-fog, om jag förstått hur du tänkt Melchior. Se till att slipa bort all uppkolning innan svetsning annars blir det dålig svets och högre kolhalt i svetsen = hårdare svets på mjukare material = sprickor vid smide... Kolet gör oxå att du får en kant av kol in i uppsmältningen (svetsen liksom vallar över kanten och lägger sig ovanpå) vilket ger sprickor när det sedan blir plastisk bearbetning. Blank yta skall det vara.
En grundregel vid svetsning är att svetsen alltid skall vara mjukare eller lika som grundmaterialet. Aldrig hårdare! Förutom när man gör en hårdpåläggning till exempel, men då sammanfogar man inte. Skall två olika material svetsas samman använder man alltid tillsatsmaterialet till det mjukare av det två.

hej Melchior med flera.
Svetsa er inget fel och om man slipar ordentligt och derefter filar så er det inga problem med att få det til at se ut som man er en riktigt super smed...!
Men nu nær du endå skal hyra en slæggdreng ,så varfør då inte klyva/mejsla upp biten istællet , det er inte mycket mer arbete.
Hilsen från Metalmageren

En liten fundering - är inte värmebehandling en del av trixet ???

Dels som Kallsmen skriver "värmning före svetsning", men även "normalisering/mjukglödning" efter svetsning för att få bort spänningar och kanske jämna ut kornstorleken ?? De där "svetszonerna" är väl bra att bli av med innan man börjar hamra på biten. Det är ju rackarns noga vid vällning och vid härdlinje mm så då borde det ha betydelse även här!?

Hej .
I denna fråga som handlar om att svetsa samman bløtjern med en ESAB OK 48.00 elektrod så går det helt fint.
Før besta resultat så slipa bara bort glødskalen, hæfta ihop bitarna svetsa helst inifrån och ut (en stæng mot høger och en stræng mot venster)så undgår du onødvendiga kastningar.

OK 48.00 er en klassisk seg, sprikfri , basisk elektrod som jag tror har legat eller ligger på dom flesta smides værksteder rundt om i krokarna. Det er en god stark basisk alround elektrod pga. den er inte så kænslig før fugt och grundmaterialets sammensætning samt lite rost kan den också klara (svetsar i det mesta konstuktionsstål och ulegerat stål).

Varmning føre svetsning i grova metarialer gør susen också i vanligt bløtjern, men her er det mest med till at øka svetshastighesten og intrængningen i materialet. I vanligt bløtjern som er LÅGT LEGERAT upstår vanligt viss bara krympspæninger / deformationer som en estetiskt sak och struktur førendringen er utan betydelse her.

Men en oskriven regel er att komma ihåg att saker som er fastspænda nær man svetsar dom inte kan krympa och røra sig fritt och så kan sprickor upstå (æven i bløtjern).

Førvarmning och avspænning mellam ca. 200 grader - 350 grader . anvænder man bla. nær man svetsar i legerade kolståls typer som kræver detta bla. før att normalisera en struktur til svetsbart eller avspænna till normal/ønskad struktur igen. eller som sagt tidigare før att øka intrængningen ocg sammansmæltningen med grundmaterialet.

Nær man svetsar i grova bitar kan man också lægga många strængar (så kallat strængning) då er dom olika strængarna skiftesvis med till att avspænna materialet medan man svetsar.
Vid svetsning i kolvar, stenkrossar, grævskoppor m.m brukar man ibland først svetsa med en mjuk elektrod och sedan med ett par lager med en hård elektrod. så har men ett mjukt mellem lager som er med til att minska dåliga varmezoner och sprickor.
Hoppas detta ger mening.
Hilsen från Metalmagern/Danmark