Har du fått hantverksintresse från skolslöjden?

Spännande men nya svar i ämnet, riktigt intressant läsning för en blivande slöjdlärare.

En fortsättningsfråga kanske:

Ni som har blivit inspirerade att fortsätta på grund av slöjden, hurdan har eran slöjd varit och hur var läraren?
(så att man kan få några goda råd för framtiden..)

Ludde

Min lärare var mån om att låta oss jobba brett, både i trå och metall. Han var också positivt inställd till egna projet och hjälpte till viss del till även utanför sin egen arbetstid.

Håhåjaja
Skulle man utgå från mina upplevelser i skolslöjden skulle jag nog vid det här laget sitta i något dammigt kansli och vända papper dagarna i ända. Se ned på mina händer och upptäcka att antalet tummar var fler än övriga fingrar, men trots detta hanmade jag i smidesträsket och som slöjdlärare. Anledningen till det beror nog mer på nyfikenhet i kombination med lite lagom brist på pengar.
Det goda med det hela är att jag tvärt emot mina slöjdlärare, låter eleverna utveckla sina egna ideér och nästan enbart försöker stödja och utveckla dem, komma med goda råd och erfarenheter. Utfallet blir på det hela taget gott och variationen i arbetet oändlig. Utmaningar på löpande band och oväntade lösningar och inspiration till egna alster. Ett givande och tagande.

Jag är rädd för att jag måste sälla mig till dem som inte har särskilt positiva minnen från skolslöjden. Det enda jag minns att jag gjorde var en sorts morakniv samt ett otal smörknivar, som väl slipades till på en kvart. Faktum är att de flesta gjorde smörknivar... Jag försöker komma fram till varför... Så här i efterhand minns jag det som att det man eventuellt ville göra kändes alldeles för svårt, och som att läraren kanske inte var den bäste på att uppmuntra en till egna initiativ, eller till att våga prova... Men kanske hade helt enkelt inte intresset för något annat än sport och tjejer hunnit vakna i mellanstadiet.

Ja och nej! min skolslöjdslärare, magister Ivebrink, delade ut allehanda jobb i trä, men när han kom till mig, sa han "Och strömbergspojken han ska väl ha sin kopparplåt som vanligt". Om en slöjdlärare ägnar sig så åt en elev blir han hågkommen, jag lovar.

Ingemar