Nya härdugnen äntligen klar!

Nu är min nya härdugn äntligen färdig!
Slängde ihop en regulator för två st. enfasugnar av lite gammalt bråte jag hade liggandes, en gammal dator fick efter lite ombyggnad bli låda till alltsammans och i fronten monterade jag två PID-regulatorer. Jag hade en Eurothermregulator liggandes så den fick sköta ugn 1, den kan dessutom köra lite enklare program för ramptider och hålltider så den passar bra för härdning/normalisering.
Den andra ugnen är tänkt att bli en ren anlöpningsugn och till den köpte jag en billig regulator på eBay, kostade bara 40$, inkl frakt från Kina.
Även om Eurothermregulatorn är betydligt dyrare, har en lång och välskriven manual och tonvis med inställningsmöjligheter så är jag faktiskt riktigt imponerad av den billiga noname-kinaregulatorn. Den funkar faktiskt riktigt bra!

På den förra ungsregleringen jag byggde valde jag att styra elementspänningen med en 3-fas kontaktor men dessa ugnar ska bara gå på en fas var så därför valde jag att reglera dessa med halvledarreläer istället. Fördelen med dessa är att de är helt tysta och klarar av att bryta med högre frekvens än en kontaktor, med PID-reglering och ett halvledarrelä slår regulatorn till/från ett par gånger per sekund när ungen har nått upp i temp.
Jag hade ett 10A halvledarrelä liggandes så jag behövde bara köpa ett till, även detta på eBay, 7$ inkl frakt från Kina för ett relä som klarade av att bryta 25A. Visst är väl Kina ett fantastiskt land!! ;D
För att dessa reläer ska klara av att bryta såpass höga strömstyrkor måste de monteras på en kylfläns, lyckligstvis hittade jag en fet kylfläns i elektronikskrotlådan som jag kunde använda. Som extra säkerhet satte jag in en fläkt i fronten på lådan som ser till att kylflänsen alltid är sval.

Sen satte jag igång med att bygga en ugn. Tyvärr blev den lite för klen, den kunde gärna ha haft lite högre effekt och tjockare ugnsväggar.
Väggarna och botten består av 75mm isolertegel och taket har 100mm vilket är lite för tunt för en härdugn, höljet blir skitvarmt efter ett tag.
Effekten är på ca 2100W, hade som sagt gärna haft lite till men jag hade bara 0.7mm kanthaltråd hemma, provade först med en elementslinga på 2500W men det blev lite för mycket effekt för en så tunn tråd så den brann av.
Ugnen funkar dock bra men den får nog degraderas till anlöpningsugn så bygger jag en lite större härdugn senare.
Premiären blev speriodisering och härdning av en kockkniv jag håller på med. Tyvärr sprack den lite vid härdningen så jag fick slipa om den till en mindre modell, totallängden sjönk från 340mm till 270mm
[attachment=4:2wc3fh5l]<!-- ia4 -->ugn001.jpg<!-- ia4 -->[/attachment:2wc3fh5l]
[attachment=3:2wc3fh5l]<!-- ia3 -->ugn002.jpg<!-- ia3 -->[/attachment:2wc3fh5l]
[attachment=2:2wc3fh5l]<!-- ia2 -->ugn003.jpg<!-- ia2 -->[/attachment:2wc3fh5l]
[attachment=1:2wc3fh5l]<!-- ia1 -->sprickan.jpg<!-- ia1 -->[/attachment:2wc3fh5l]
[attachment=0:2wc3fh5l]<!-- ia0 -->ena_sidan.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:2wc3fh5l]

! Olof

Ja den där ugnen vill man ju bara se lite närmare på....Kan väl inte köras i Granbergsdal men....Har du jobbat på fri hand eller finns det "ritning"....Snygga färger och mönster på knivämnet....!! Fast designen/formen är en riktig höjdare!!

(Sprickan är vacker men inte bra tekniskt)

//admin O0

Nä. Inga ritningar. Man tager vad man haver och bygger så det passar! ;D Men lite mått kan jag nog ta reda på.
Kan nog försöka ta med allt till Granbergsdal i höst.

Jag gillar utseendet på kniven men tyvärr var den inte helt bra ur en praktisk synvinkel.. "Taggen" vid bladets början är supervass och det är inte alls skönt att köra in den i pekfingret när man jonglerar med kniven...

Oj. sfäroidisering ska det vara. blev lite konstig svengelska där.
Det är kolstål i kniven, W2 och 1312

Det är ett sätt att styra karbidern i en övereutekoid stålsort. När kolhalten går över 0.82% har de bildade karbiderna en osedvanligt trist förmåga att gruppera sig i konstellationer som inte är hel bra ur hållfasthetssynpunkt. W2 har ju en kolhalt på 1.3% så det är ju runt 0.5% C som man måste ta hand om på ett lämpligt sätt för att förhindra att det lägger sig i korngränserna på stålet där det bara är till besvär.
Vad man gör är att man hel enkelt värmer stålet till en relativt låg temp, ca 650 grader beroende på stål, vid den tempen börjar karbiderna i stålet klumpa ihop sig till små bollar, ungefär som små öar i hav av perlit. Det är mycket bättre att ha karbiderna där än i korngränserna.
På grund av den låga tempen tar denna process väldigt lång tid, minst ett par timmar men gärna längre. jag körde 5 tim.

Efter detta så så låter man stålet ligga i lite högre temp för att bryta upp cementitbollarna till mindre fragment.
Då måste man upp över den undre omvandlingslinjen på 720 grader. Vid den tempen omvandlas perliten till austenit och man har då just 0.82% kol i fast lösning i austeniten. ju högre i temp man går desto mer av den återstående cementiten kommer att lösas tills man når den övre omvandlingslinjen där allt kol har lösts i austeniten.
Men vi vill dock inte att de så nogsamt bildade cementitöarna skall gå i lösning, vi vill bara bryta upp dem i mindre stycken och sprida ut dem jämt i austenikornen vilket man åstadkommer genom att varmhålla strax över den undre omvandlingslinjen, t.ex 850 grader eller så. Då slipper vi besväret med att så mycket av cementiten går i lösning och det sker heller ingen korntillväxt vid den tempen. Fördelningen av cementiten sker ganska långsamt så även här behöver vi rätt långa hålltider, jag körde 1 tim men det gör inget med längre tider.

Vips så har man små cementitkorn utspridda i stålet istället för i t.ex korngränserna där de bara gör stålet sprött.
Nackdelen är dock att det blir lite besvärligare att bearbeta, speciellt om man har stora cementitpartiklar i konstrukturen, då kan det vara hopplöst att fila stålet fastän det inte är härdat. Men med fina cementitpartiklar jämt utspridda i stålet är det dock enkelt att både borra och fila.

Ja.. Det var en snabb förklaring på hur det fungerar.. ungefär..... ;D

Jepp. det är en lång spiral av elementtråd som går i ett spår i ugnen. Ingen kärna i spiralen, den håller ihop bra eftersom den ligger i spåret i ugnsväggen och får bra stöd där.
Luckan måste vara stängd annart försvinner värmen direkt

Säg bara till vad det är du vill se så fixar jag bilder.
Jag håller för övrigt på med att bygga en ny ugn just nu. Det ska bli en riktigt lång och smal sak så jag äntligen kan komma mig för att härda mina svärd jag smidde för en herrans massa år sedan.

Om det finns någon som undrar vart alla utlovade bilder tog vägen så kommer de lite senare.
Ska flytta och håller på att packa ihop allt i smedjan nu... Jösses vad mycket skrot man hinner samla ihop på bara 11 år!
Nåväl, när flytten är klar så ska jag packa upp ugnsprojektet igen. Och då blir det nog en liten tråd om värmebehandling också.