Smidda grindar i "naturrummet"...

Hej på Er

Råkade få se sista delan av ett fint program på TV 1 ikväll, kommer inte ihåg vad det hette men det slutade i alla fall kl 21. Det handlade bl.a. om fina smidda grindar i naturen. Har sett ett par av dom förut men bara på bild. Det var kul att höra lite om tankarna bakom "konstverken" som man väl får kalla dom.
Gustav var med på ett hörn med fina synpunkter om smide.

Programmet heter "Växtzon 5" och går i repris i morgon den 23/2 kl. 12.05. Våra grindar är med på slutet av programmet men det är ett ganska så långt inslag där jag förirrar mig lite i svårformulerade konstnärliga ambitioner.

Ja jag kan ju berätta lite om min grind... sen kanske någon som vet hur man gör kan länka hit någon av bilderna på från galleriet.

Jag har jobbat med grinden som en skulptur med grindens funktion och symbolik. Jag har försökt ta in platsen i grinden... ja alltså materialisera min upplevelse av den platsen genom att smida en grind. Det är verkligen svårt att beskriva konstnärliga ambitioner i ord.

Grinden står i slutet av en allé av stora ekar. vid slutet av allén delar sig stigen och där är det en grandunge till höger och trådgårdar till vänster. Bortanför grandungen står ett hus som är privat, vid denna korsning stod tidigare en liten aluminiumskylt som sa "Privat". Den skylten ville jag ersätta med en passage/gräns som passade in bättre rent estetiskt. "En grind är en gräns men också en passage". Jag ville ha både symboliska och estetiska kopplingar till platsen.

Wij trädgårdar är uppbyggda runt Wij stångjärnshammare. Ockelbo har en lång tradition av järnbruk. Detta är grunden till varför allting i grinden är varmsmitt. Allt är nitat samman. (Förutom fundamentet under jord och en nedsättning som gick av när jag riktade den vid inpassningen, där har jag svetsat) Jag ville tillverka grinden på ett sådant sätt som den skulle ha tillverkats då trädgårdarna anlades.

Min upplevelse av ekallén och framför allt ekarnas bark har jag kombinerat med min fascination för hantverket smide. Tillsammans har de gett mig en utgångspunkt i hur gallerverket ska tillverkas, genom nedsättningar, 90-gradersböjar och klyvningar. Ekarnas bark ligger även till grund för kompositionen i grinden.

Ockelbo trädgårdar har en profil mot rekreation och terapi i trädgårdsmiljö. Jag redovisar tydligt hur och var grindens delar sitter ihop. Det är tydliga utsvällningar vid hålen som nitarna går genom och så lämnar jag kvar tydliga hammarslag. En hel del sådana här detaljer i tillverkningsprocessen gör att en betraktare kan läsa grinden. På samma sätt som ett träd växer fram har min grind vuxit fram och det ville jag förtydliga. Jag tror nämligen att det är något terapeutiskt med att kunna förstå och läsa ett sammanhang. Det är lugnande att se skaparen bakom skapelsen.

På olika sätt har jag tagit in platsen och uttryckt den genom en grind. Jag glömde säkert några av mina infallsvinklar i texten här ovan. Jag skissade ändå i över 200 arbetstimmar. Men jag hoppas att detta kan förtydliga lite av vad grinden är för mig. Tråkigt bara att Wij trädgårdar inte köpte grinden, den har ju liksom ingen annan naturlig plats att stå på.

Ha ha jag kom på att jag ju kan bifoga små bilder här med bifogaknappen.

nu ska vio se här... eller kanske jag ska skriva in en länk...

http://www.konstsmedjan.se/produkt.php?prod=46#