Hemmagjort stål och kniv! :P

Var ut å testade min box pust ju så tänke att jag skulle försöka göra stål i den provisoriska ässja jag gjorde, på med kol, på med stålflis, på med kol etc och elda tills jag brännt ned allt, tog ett bra tag och 4 försök innan jag fick lite stål jag kunde sen smida ned till plattor.

Ned i källaren å testa bitarna mot slipskiva, sprakade på fint, vissa bitar var extremt höga i kolhalt, finfint.

Ideen fick jag från http://www.dfoggknives.com/Making%20Steel.htm .

Gick på vikten av bitarna innan jag smidde ut dem, och magnetismen, de som vägde mest och var mest magnetiska fick gå till smidet. Som sagt, gnisttestade dem och verkade fint. Och fick en fin järnyuta där jag slipat, blank å fin.

Så upp på rummet och bryta ned bitarna lite och börja lägga dem i en hög, runt med lite papper, på med lite aska och lera.

Detta gick dock hemskt fel i ässjan, när jag tog ut biten var bara 1 lager kvar och lyckades rota fram en bit till som jag bar alade på och upp till välltemp å slog ihop i tramphammaren. VÄLDIGT lättvällt material blev det.

Vet inte hur de gör riktigt men jag tog iallfall en järnplatta å lade under att lägga allt på.

Här är lite bilder, dock inga från smidet. Det enda jag kan säga omd et var att materialet höll ihop väldigt bra efter vällningarna, nästan inga delningar i lagrena mer än där jag misshandlade det mest

Första bilden är en bild på råmaterialen.
Andra är på hur jag lade ihop bitarna när syns de lite mer hur stygga de är också :>

Lite fler bilder.

Första paketet efter leran blivit överhälld.
Andra bilden är efter smide och första lilla slipningen, allt jag försöker åstakomma är att få se hur materialet er ut inne i, hur många hål etc det är osv. Kan säga att jag var mäkta imponerad.
Materialet är vikt bara 3 gånger. fick inte alls någon skön sprutt i ässjan så var jätte svårt att få upp välltemp :/

Sista bilderna.

2 st bilder med olika vitbalans på mönstret som blev i kniven.

Back to basic Så du försöker göra som japanesena...Om jag hade sån tålamod! Bra gjort! Prova göra större bitar ,smi de till 10mm tj. och krossa efter.På bilderna syns att stålet har fortfarande mycket slaggprodukter ,så du måste välla några gånger till.
Den forntida smedens första problem var alltså att slå ur smält slagg och kompaktera samman porositeterna i den svampiga järnet.
Andra problem ojämna kol-och fosforhalterna.Smedens metod att utjämna sammansättningen var densamma som för bagaren- knådning.
Knådningen ( garvningen ) utfördes med utsmidning och vikvällning.Kvarvarande slagger kunde , om de var i smält form , hamras bort.
Vladic

Jorå, bitarna var större från början men slutade i så där små för de var väldigt utgrenade .. och då menar jag VÄLDIGT, höll knapt ihop alls, första experimenten lär få gå åt skogen, och som sag,t hade inte nog sprutt i ässjan, var som sagt mest ett test.

Testade även att härda bladet och det tog härdning, filen gled över äggen, försökte sen bryta av det, hårt ja, kom till över 90 graders böj innan något sprack, (Men det fjädrade inte tillbaka ).

Ska försöka göra större bitar, ska möblera om "smedjan" imorrn så jag får plats för nya pusten :> Sen försöka få tag på lite eldfast sten :>

Btw, det med slagg, såg det väldigt väl när jag vällde ihop det, var bubblande pölar på biten efter första slagen, typ som en lava sjö :>>

Börjar få lite väl många bollar i luften

Det är roligt att prova lite av varje. Själv tänker jag också prova göra egen stål. Men i dagens läge räcker med wootz och damask.

Intressant detta, kunde inte heller jag låta bli att ta en ordentligt titt på sidan, jag måste faktiskt ta och testa litet jag med någon gång.

Tamahagane == Tillverkas i stora ugnar och blir stooora klumpar i en Tatara. Sök på Tatara på google så får man rätt mycket fina bilder! :>
Oroshigane == Tillverkas av smeden själv i ässjan och blir mycket mindre klumpar.

Båda är för att få hög kolhalt, men vad jag förstår är Tamahagane rätt dyrt, så det blandas ut med oroshigane. Vad jag läst så går det åt 12ton kol till 10ton malm för att göra Tamahagane, räknade på ca 0.28kg/liter på det och kom fram till 42.8kubik träkol ... det är inte lite det, med tanke på att du får ut ca 55% vid en perfekt kolning i en direkt kolning så behöver du ca 85 kubik trä som sen ska kolas också.
Och sedan 72 timmars jobb klockan runt efter det

Att det är mönster i bladet är nog att underplattan jag använde var lite grov, har inte räknat ut hur de gör än om de har en solid stålbit å väller allt på eller om de har något tillverkat första som de väller allt på eller hur de gör. Och som sagt, bara vikt typ 4 gånger så 8 lager jämnfört med de 10 - 15 gånger jag läst man ska göra det :>

Mmm... Ässjan jag var vid förut var väl inte så långt från en Tatara, några fler blåsrör, och ett par luftkanaler i botten bara... Kunde säkert stått fyra pers i bredd där... Synd det inte var min verkstad. Men "kopierade ritningen"...

Men, säg mig är Oroshigane verkligen billigare än Tamahagane sett i förhållande till bränsle åtgång, eller har det bara med framställningstekniska skäl att göra??

Dina beräkningar angående kolåtgången stämmer nog rättså bra överens med verkligheten, åtminstone ser inte jag några skäl att tvivla...

Jag är inte 100 på det där med tamahagane och orishigane, Det är vad jag läst som jag bildat uppfattningen från. Frågade på ett annat forum och de sa att de använde en platta av känd kolhalt eller iallfall någorlunda känd kolhalt till underlag. Vad jag förstått så har askan en flussande effekt, har en bit järn jag enbart vällt med aska själv och det har fungerat fint fasten jag använde aska ur pannan, fick sprut åt alla håll som med borax fast mycket mindre då. Detta är jag inte helt säker på heller också något jag läst. Håller iallafall på å möblerar om smedjan lite, blev väldigt dåligt med plats, med tanke på att jag bara har ca 2x2 meter yta under mitt lilla tak Men ska fortsätta alla mönliga experiement bara jag svetsat ett bord och färgen trokat riktigt på pusten. Återkommer med lite mer grejjer då skulle jag tro :> Ska ned å hämta mer järnflis imorron iallafall. Om du är intresserad så sök runt på både tamahagane och orishigane på nätet så kanske du kan rätta mig i lite fel jag gjort sen Btw, det kostanadsmässigt, Orishigane från vad jag kan säga kan smeden kontrollera lite bättre. Säkerligen inte mycket mer kostnadseffektivt men är nog lättare att få tag på också eftersom jag tror de kunde slänga i lite vad som helst som de tyckte passade, typ gammla spikar å grejjer :>

Mmm... Måste erkänna att inte heller jag har så mycket praktisk erfarenhet på området, utan mest håller på att utforska teorierna, gjorde förvisso en del vällnings experiment förut för att försöka utreda en del av teorierna angående damasklagrens tekniska egenskaper, men en hel del arbete tycks återstå innan kan presentera några intressanta resultat angående detta.

Har en tid funderat att tillverka gropugns järn, och experimentera litet med sådant, bör ju till viss del likna Tamahagane, om jag inte missat någonting viktigt i sammanhanget?

Skulle vara intressant att jämföra sådant med tex Orishigane, kanske välla samman några bitar och se vad man får för resultat.
Men någon grupugn lär det int bli här fören marken tinat... ;D

(var annars för en tid sedan och studerade en rekonstruktion av en typ av trattformad gropugn som enligt dem som byggt den skulle gå utmärkt att ladda direkt med ved (vilket jag även fick förevisat, så det fungerar, åtgång: ca 1 m3 ved/ 20 kg malm? (rakhands gissning med reservation för fel)).
Man sade mig kolhalten i viss mån reglerades genom att variera proportioner kol(/ved)/malm )

Tyverr har jag inte fått full klarhet i hurpass jämförbart detta järn är med tex Tamahagane?

Måste erkänna att har en hemlig dröm om att någon gång bygga en riktig Tatara...
Men just nu är det så mycket annat, så vet ej om det blir av inom överskådlig tid.


;D

,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,

Det bör gå att välla helt utan flussmedel också. Men det skulle vara intressant att ureda det där med askans funktion litet mer, skall faktiskt ta och testa litet själv med, (så fort får tag på delarna som fortfarande saknas till min ässja..., )

Detta tror jag börjar gå väldigt offtopic men admin fixar väll det ;P

Vad jag förstår så behöver du ca 700 grader för att reducera malmen till järn. (Var ett tag sedan jag läste om det så kan vara lite off där ) Men ugnarna körs varmare. Vanligt gropugns järn har förvisso olika kolhalt, så de brukade dela upp bitarna när luppen var klar för att ta reda på det med hög kolhalt. Precis när järnet bildas tror jag det har hög kolhalt, sen blandas det med slagget och slagget kolar ur järnet. Iallafall så jag förstått det.

Man får olika kolhalt på olika ställen också,

Intressant...

Satt just och funderade litet över detta med lufttilförseln i praktiken, vid tillverkning av Orishigane. Vad man bör tänka på, om det går att styra upp resultatet genom att reglera luft tillförseln eller placeringen av utgångsmaterialet före tändning, etc.

Vad beträffar grupugns processen fick åtminsatone jag intryck av att det var rättså noga med hur luftflödet reglerades.

Men, vad är det samlade intrycket om ställer

Hej till alla metallurger...Oroshigane - förberedning av stål.Det gäller både Tamahagane och Shingane(mjuk stål ).
Iblad tamahagane kan ha upp till 2%C ,så kolhalten måste minskas....och tvärtom.I första fallet läggs tamahagane längst ner bredvid luft intaget, i andra fallet längst upp i ässjan.