Gjutjärn

Kolhalten beror på vilken temperatur du får upp i din masugn samt hur blästern är riktad.
I de älsta ugnarna fick man inte upp tillräckligt hög temperatur för att smälta järnet, istället fick man en lupp av små järnpartiklar omgivna av slagg som man sedan vällde ihop till ett homogent stycke smidesjärn. Den del av luppen som låg närmast blästern fick väldigt låg kolhalt (ca 0,003%) och den del låg längst bort fick högre kolhalt( upp till ca 1%) och kunde användas till t.ex eggstål och dylikt. Innan man vällde ihop luppen så delade man upp den efter kolhalt.
Om man lyckas öka temperaturen tillräckligt för att smälta hela luppen så får man gjutjärn, eftersom smält järn löser kol mycket snabbare så kommer kolhalten att bli högre än i smidesjärnet (ca 2-4%).
Kolhalten kan dock sänkas en smula genom att rikta blästerluften ner mot smältan och på så vis färska ur kol, men då smältpunkten ökar ju lägre kolhalt man har så kan smältan stelna om man tar bort för mycket kol.

Om du tänker smälta om järnskrot så kommer det färdiga götet att få lägre halt av legeringsämnen än skrotet du började med eftersom en hel del kommer att oxideras bort av luftens syre samt försvinna up i slaggen. Såvida du inte använderen grafitdegel för då kommer kolhalten att öka eftersom smältan tar up kol från degeln.