Medeltida smedja

Hej

Har försökt att hitta information och bilder på hur en medeltida smedja såg ut. Har hittat en del men undrar om det är någon som har studerat detta tidigare och kan tipsa om var man kan hitta vederhäftig information.

Vi funderar på att bygga en replik och vill ha den så historiskt riktig som möjligt.

Ha ett gott nytt smeår

Vad säga om en grop i marken ala (ändrat) den afrikanske smeden som de va film på här nyligen ?! Måste va jäkligt medeltida....

Hej

När vi har diskuterat så tror vi att det stämmer att smedjorna inte har förändrats så mycket under åren, det vi har funderat över är har dom varit timrade med liggtimmer, skiftesverk eller lerklinade flätning och vad kan det ha funnits för pust till ässjan?
Vi har tänkt oss ca 1050 till 1300 och att smedjan fanns här i Västsverige.
Har en önskan att kunna svara den som frågar att "denna smedja har haft en förebild som fanns i XX"

Eftersom vi är stora och långa vill vi inte stå i ett hål och se ut som små Alver ;D
Dessutom brukar det ofta regna här och vi kan få problem med fotsvamp

Hej!

Intressant projekt! Jag kan tänka mig att det är en väldig skilldnad på en smedja från exempelvis 1100-talet och en från 1500 någonting. Så en lite mer exakt tidslinje är ju alltid till hjälp. Jag tror nog att det fanns ett antal avgörande skilldnader mellan en smedja från 1600-talet och framåt och en 1500-talet och bakåt. Det var väl ungefär då den lite mer industriella järnframställningen började på allvar och man kunde till exempel tillverka större städ. Sedan har jag fått för mig att det var först då man murade upp ässjan på det klassiska viset, med en massiv härd och ovan den uppmurat en massiv skorsten. Sedan kom inte pustarna, dubbelverkande bälg med två kammrar i bruk förens framåt 1600-talet såvitt jag förstår. Ett par större eller mindre enkammriga bälgar som är placerade brevid varandra så att utblåsen förenas vid härden och en persson kan pumpa med båda två samtidigt så att det kan bildas en regelbunden luftström in i härden. Detta är just också nackdelen med denna variant att den måste hålla en persson sysselsatt medans en annan eller flera arbetar med själva smidet. Denna variant är väl den som antagligen varit i bruk sedan bronsåldern och tidagare ändå, och det finns ett flertal avbildningar från yngre järnåldern. Alternativt kan man ju använda en enda större enkelkammrig bälg, det har vi i den smedjan vikingaföreningen här har. Det fungerar riktigt bra faktiskt.

I villket fall en gropässja är ju möjligt, den äldsta möjliga varianten. Men under medeltiden skulle jag nog tro att en sådan troligtvis bara användes när man tillfälligt monterade upp en ässja utomhus, i brist på en smedja. I flera utgrävningar av smedjor och gjutarverkstäder från järnåldern och tidigmedeltid har man hittat rester av murade härdar. Som har vart upphöjada en bit från marken. På en stationär smedja kännsdet mer troligt.
Som byggnad beror det ju på vart dom lågi landet. I söder och mindre skogsrika trakter använde man i allmänhet lerklinade flätverk i de flesta byggander medan uppåt t.ex. värmland och uppåt timmrade och byggde mycket i trä.

Grophus tycks ha förekommti i de flesta delar av Sverige och ha använts som olika typer av verkstäder. Allt mellan vävstuga och smedja. Form, byggnads material har naturligtvis varierat starkt mellan olika geografiska områden, men gemnsamt är att golvet var nersänkt en bit, mellan ett par decimeter och någon meter skulle jag gissa på.


Lycka till!

//Björm

Hej. Varför inte göra ett studiebesök till Norberg och titta på nya Lapphyttan. Där kan man titta på hela den medeltida processen, allt från masugn till smedja.
M.V.H. SOLOV

Hej igen!

http://hildebrand.raa.se/uv/publikationer/rapporter/vast/2007/rv2007_06.pdf hittade den här rapporten om en smedja från 1200- 1300-talet i Västegörland. I den ska ässjan ha vart upphöjd från marken och två runda fundament pekar på att den haft två styckna tunnbälgar. I sådant fall det tidigaste belägget för sådanna i Sverige. Spännande läsning för den arkeologi och smidesintresserade!

//Björn

Bälgar 1050-1300 var troligtvis länkade enkelbälgar i par. Två bälgar bredvid varandra med en gemensam dragstång så att på neddrag blåser den första bälgen medan den andra fylls och på uppdragblåser den andra medan den första fylls. Inte riktigt samma jämna fina flöde som i en pust men ganska bra ändå. Pustar ska ha funnits sedan 1300-talet i sydeuropa medan de inte vann större popularitet här förrän under renässansen.

Myring skrev: Bälgar 1050-1300 var troligtvis länkade enkelbälgar i par. Två bälgar bredvid varandra med en gemensam dragstång så att på neddrag blåser den första bälgen medan den andra fylls och på uppdragblåser den andra medan den första fylls.

Ja just det ja, sådann variant har jag hört talas om. Det där nya lapphyttan i Norberg låter ju fruktanvärt intressant, kollade runt lite på hemsidan http://www.jarnetpalapphyttan.se/ . Ser häftig ut! Dit måste man ju någon gång

Lapphyttan var mycket intressant och med en fantastisk hemsida.
Bilderna från deras medeltidsdagar och workshop gör att man verkligen blir sugen på att delta.

Dubbla enkelbälgar är nog enklare att bygga än en tunnbälg.

Vi har också funderat att det är enklare att bygga med skiftesverk än att bygga med liggtimmer för oss som inte är timmermän.

Hur stor bör smedjan vara?

Vi funderar på att ha ässjan under ett snedtak utanför och mera använda huset för att förvara kol, järn och verktygen i.
Synpunkter?
Kommer det att fungera?
Blir det för ljust så man har svårt att se färgen på järnet?

Om du står ute under ett snedtak så lär det bli dragigt och träligt om vintern men dagsljus utan direkt solljus funkar att smida i. Det blir ju inte värre än det var i Granbergsdal under partytälten, och det funkade ju skapligt. Jag hålls för det mesta utomhus så jag brukar se till att stå så jag skuggar järnet om det är soligt ute.

Vid utomhus smide kan man använda en liggande tunna som man sticker in smidet i för att se att den har den rätta färgen .

smedmats