Wulcanus 801

BAHCO

Bakom JP Johanssons framgångar står också affärsmannen och PR-geniet Berndt August Hjorth som JP började samarbeta med 1890. Hjorth såg till att produkterna spreds över världen, och såldes. 1892 inregistrerade han varumärket Bahco efter initialerna i sitt företagsnamn BA Hjorth & Co.

Fjäderhammaren Vulkanus

1895 gjorde JP en revolutionerande konstruktion av en så kallad ”fjäderhammare”. Den överlägsna tekniken skapades av en vevstake, som JP kopplade samman med en excentriskt ställd axel, som via en skruv kunde förskjutas utefter axelns längd. Tack vare av den stora slagkraften och reglerbarheten under arbetets gång var Wulcanus den bästa fjäderhammaren på marknaden. I många fall var den också tekniskt bättre än de betydligt dyrare ång- och lufthammarna.
På Världsutställningen i Stockholm 1897 lovordades JPs ställbara mekaniska fjäderhammare. JP tillverkade Vulkanus i stora serier i Enköping och exporterade dem till flera länder i Europa.

Ålder på 801:an

År 1911 beslutade riksdagen att Sundby skulle bli mentalsjukhus, hospital. 1912 började man bygga och 1922 invigdes Sundby hospital i Strängnäs och det lades ned 1987.På Sundby fick patienterna arbeta med sådant som de kände till och var trygga med.
Patienterna fick sköta så mycket som möjligt av lantbruket. Med det uppnåddes två syften: patienterna var sysselsatta och kostnaderna hölls nere. I olika verkstäder fick patienterna syssla med snickeri och metallarbeten.

Och det är väl precis som vilken vanlig vecka som helst, att hållas sysselsatt till en låg kostnad.
Min hammare köpte ja av de som äger det gamla hospitalet nu, så den har stått i just den patient-smedjan. Varför jag just skriver om detta är mest av nyfikenhet om just att ålders bestämma hammaren vilket inte verkar så enkelt.

Alltnog, när jag skruvade bort hammaren från sin plats i smedjan i Sundby stod den på en träsockel formad som foten på hammaren, jag tyckte den hade fin form och med rundade kanter och sotsvärtat gammalt trä, så jag tar med den hem och sätter upp den på väggen, tänkte jag. Men när jag dagen där på borstade ren den med en stålborste så var det inristat 4/8 1922 och nu var ju tydligen hospitalet invigt 1922. Om man då antar att fjäderhammaren blev inköpt till Sundby när det var ny byggt och stått på sin träsockel sedan dess.
Vilket ju då vore troligt att hammaren är tillverkad under 1920-talets första år. Och använde de sig av ett löpande serienummer
så är 801:or med ett lägre serienummer än 1255 tillverkade tidigare än1920-21 och tvärt om med ett högre serienummer.

Ba hjort var duktig på att ta till sig duktiga om än envetna medarbetare. Som halvtokig samlare av bla Blåslampor och fotogenkök samt trycklampor så är väl Primus inte ett helt okänt varumärke från bahco för mig med flera. Ett exempel på den envetenheten jag pratar om är direktör Fw lindqvist vid primusfabriken som lät ett relativt löjligt bråk om ett akordsjobb utveklas till en 5 år lång strejk och startandet av konkurenten Radius. Mer finns att läsa här http://www.fotogenforum.se/fotogen/phpB ... m.php?f=61

Det här med att datera gamla prylar brukar ju vara intressant, tex på primus fotogen produkter så hade dom ett dateringssystem med en bokstavsstämpel mellan 1911-1960. Undrar om baco hadde samma system på andra produkter?

Renovering

När jag granskade den lite noggrannare i ordentligt ljus kunde jag se att denna hammare levt ett ganska behagligt liv,åtminstone fram till nu.Men jag ska i alla fall plocka isär den, men det får nog mer ses som en rejäl serviceän en renovering.
Fick även motorn med på köpet, en gammal Asea från 40-50-talet.
Tänkte först att jag skulle sätta dit en modern motor i stället för detta skrymmande åbäke. Jag pratade med ett elmotor orakel om detta med en annan motor, men si det skulle jag inte alls, din dåre! Fungerar den så ska du ha den! och den tål att överbelastas betydligt mycket mer än dagens motorer.Jag strömsatte åbäket och den startade genast med endast ett svagt gnissel.
Så jag plockade isär den och tvättade lager och blästrade kåporna,fick någon röd special färg till lindningarna av oraklet.
Så såg de ut sa han röda invändigt och svarta utvändigt, och så får det bli.
[attachment=0:1rrtz3tk]<!-- ia0 -->Motor1.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:1rrtz3tk]

Motorn
Ihopmonterad målad och klar, inget lagerbyte behövdes.
Går tyst och fint som en midsommarnatts dröm och inte en gräsfläck på knäna.
Tog man bort hakkorset på ASEA produkterna 1938? Det finns ett på änden på motorns axel men inget på märkskylten.
Motorn är på 940 varv, vilket kommer att ge hammaren en slaghastighet på nästan 5 slag per sekund, man får en känsla av att det är väldigt snabbt.Är det någon som har någon aning var den rekommenderade slaghastigheten är på en Wulcanus hammare.[attachment=0:20d7iulq]<!-- ia0 -->Motor2.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:20d7iulq]

Här är hammaren i verkstan på det före detta mentalsjukhuset i Sundby.
[attachment=0:3ienj9eo]<!-- ia0 -->801.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:3ienj9eo]
Mekaniskt verkar allt fungera utmärkt men det går lite tungt här och där
Nu ska den plockas ned och gås igenom.

Trevligt! Ser ut som en fin hammare, roligt med träfundamentet som är format efter hammarens fot. Snygg motor, kommer göra sig perfekt till hammaren

801:an ska göra 300 slag/minut så 5 slag i sekunden låter alldeles rätt.

Men fotpedalen är ju på "fel" sida?? ser det ut som på bilden, verkar farligt att stå med huvudet alldeles bredvid remskivorna och dessutom opraktiskt att inte ha nära till reglagen för höjdjustering.

Det har jag inte tänkt på, men du har alldeles rätt! Bra uppmärksammat.
När man tittat på de bilder man hittat på nätet så är ju samtliga pedaler på andra sidan från remmen sett.
De verkar ha byggt om den, jag ska kolla om jag kan hitta någon svets.
De var kanske två när det smiddes i den, vårdtagaren som höll i järnet och själve översmidesvårdaren som höll i trampan
och var mest sugen på ett järn.
[attachment=0:x3nwmgks]<!-- ia0 -->801-1.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:x3nwmgks]

Tjusigt, det här är kul att följa!

/E

Helt demonterad, inga trilskande bultar. Inga behöver bytas ut eller nytillverkas.
Det var bara pinnbulten som håller gejderstyrningen som satt fast ordentligt av skit och torkat fett. Om det är någon som har tänkt göra sej besväret att plocka ur kilen och gejderstyrningen är det nog enklast att försöka skruva ur den, än att låta den sitta kvar och slå den genom hålet tillsammans med gejderstyrningen,med risk att stuka gängorna eller sabba en mutter. Åtminstone min kändes helt stum att slå på.
Det finns ett spår i änden på pinnbulten som gejdern på hammaren löper genom så den går ej att skruvas ur utan att hammaren lyfts ur eller åtminstone lyfts upp över centrum på hammarhuvudet så att spåret blir fritt.
[attachment=0:2o6qs2a6]<!-- ia0 -->801-2.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:2o6qs2a6]
Har haft på två olika färgborttagningsmedel, får se hur det går.

Nu har färgborttagningmedlen verkat ett dygn.
CRC Gasket remover (spray) v/s Biltemas färgborttagningsmedel (gel).
Överraskande resultat 1-0 till Biltema.
[attachment=0:t4i2pcuc]<!-- ia0 -->801-3.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:t4i2pcuc]

Härligt jobb.

Kommer du nu att tvätta av den och sedan spraya den?

/E

Har borstat den med stålborste och sprutat industriavfettning på den två gånger så nu är den nästan stål ren, åtminstone stora delar av den.
Så nu är det dax att måla den. Det kanske är ett helgerån att inte måla den svart som den var, Men den får bli mörkt grön eller engelsk-grön
heter färg tonen nog tror jag. Om jag nu inte blir badad i tjära och rullad i gåsdun.
[attachment=0:2ykhyd0l]<!-- ia0 -->Bult.jpg<!-- ia0 -->[/attachment:2ykhyd0l]
Bultar, muttrar och axlar tvättade och borstade. På Axlarna och flertalet av bultarna är det instämplat en 5:a.
Hittade en bild någonstans på monteringshallen och där stod 10 st hammare på rad, om de monterade dem i serie på 10 och min har serienummer 1255 och 5 instämplat, får man en känsla av att delarna till hammarna är individer. Har någon som skruvat med sin hammare
sett några siffror på delarna som stämmer med sista siffran i serienumret. Detta är ju helt betydelselöst egentligen men det blir som en liten släktforskning.
Alla bultar är svarvade med kullrigt huvud, snyggt kanske men vilket extra jobb. Stackars sate som var bult-svarvare, var det steget över springschas? Hade man sagt till denne att om sjuttio år stoppar man in ett stångämne i ena änden av svarven
och hämtar färdiga axlar och bultar i den andra, så kanske man själv hade blivit föremål för vård på Sundby hospital.

Fint arbete du lägger ner! Galet fint gjorda dom här gamla maskinerna.
På min Abno-hammare så har jag en grupp av körnar-märken som identifierar delarna, så det är nog precis som du säger. Varje maskin hade sina anpassade delar. Ingen serieproduktion i dagens mening precis.

Blir fint! På min Abno är delarna märkta med en 7a. Sen om det finns ett serienummer på dessa som stämmer vet jag inte. Mörk färg är nog inte så dumt nä, jag målade min ljusgrå, så all sot o smuts syns direkt:-P. Får torka lite extra bara.

Men lycka till med den fortsatta renoveringen:-)