terminologi

läste ett gammalt inlägg idag och det verkade som om det blev lite rörigt och en del missuppfattningar.

Det fick mig att börja att tänka på terminologin vi använder inom silver- och guldsmide.
Jag har varit runt på några skolor de senaste åren och under dessa år har jag varit på praktik på några ställen. och något som aldrig slår fel är att alla använder olika namn på samma saker.

T.ex. (ett exemel taget från en skola jag gått på) någon kallar finsilverytan som blir efter betning för kokhud, medans någon annan kallar den oxiderade kopparen på silvret innan betning för kokhud..

Jag har fått för mig att det är det som gör att vi ibland missuppfattar varandra när vi diskuterar olika saker i forumet. Nu vet jag inte hur ofta det sker, men när man läser gamla inlägg, så dyker det upp lite här och var, tycks det mig.

Har ni märkt detta, eller är det bara något jag inbillar mig?

I min klass dök situationen upp ganska ofta förra året, när jag började läsa corpus utbildningen här i leksand.
För läraren hade inte samma terminologi som vi som kom från en annan skola, särskilt märktes det när vi pratade om corpussmide.

Men vi löste det som så: Staffan Nilsson skrev nyss en bok om silversmide och så vitt jag vet är det den mest omfattande boken på svenska sedan ´handbok för guldsmeder´ av Hugo Lindgren, 1949. Så vi använder den som riktlinjer för våran terminologi. Vilket medfört att både våran lärare och vi har fått ge oss många gånger ; )

Hur är det för er på era, arbetsplatser, utbildningar, kurser osv... ?
Märker ni ofta av att andra har andra namn på saker, tekniker osv som ni inte använder er av?
Och hur gör ni då?
Ignorerar problemet och tänker äsch, jag vet ju vad han/hon menar, eller tar ni upp en diskussion och försöker reda ut vad det egentligen heter?

Nä för det messta brukar vi bara släppa det och sedan tänka att ja jag förstår ju vad han menar.

Jo i silver har jag stött på hela det här med trecka driva och knopa i alla möjliga olika betydelser, det underliga är att det är samma tre ord som används på samma tre tekniker men att de betyder olika tre varje gång.

I varmsmide har jag helt enkelt vant mig vid att det fins många olika ord, t.ex välla och hettsa, svartbränna, linoljebränna och kimröka eller städ och ambolt, det blir liksom sällan ett problem när man hör orden eftersom de ofta har med dialekt och sånt att göra.

För att inte tala om konst, design fomgivning, konsthantverk, konstsmide, skulptur, industridesign, produktdesign, konceptdesign, konceptkonst, smideskonst, byggnadssmide, osv. När det inte fins några gränser och det vimlar av undantag så blir det pankaka, men pankaka är ju gott det med.

Gustav