En liten eldfängd fråga om "övertro"

Som nog många här vet är jag mycket intresserad av vikingatid och historia och att jag är en nyfiken person som tycker om att argumentera har nog inte heller gått många förbi. Därför tänkte jag nu slänga in en liten brandfackla till debatt;

Jag har under ganska lång tid diskuterat med folk i min omgivning, från alla upptänkliga bakgrunder och livsåskådningar gällande "besjälade" objekt. I allt från fantasy-literatur till smidesböcker kan man läsa om att smeden arbetar in själ, ändamål och önskvärda egenskaper i sitt hantverk, och min fråga är då till er: Tror ni på det?

Avslutningsvis, en liten "paraphrasing" av ett stycke ur Jim Hrisoulas "Complete Bladesmith: (Har inte boken vid mig för stunden så ursäkta att det inte är ordagrant)

To have the steel awakened in the fire, and imbued with a soul by the loving labour of the bladesmith...

Nja

det finns alldeles för många prylar i världen för att man med gott samvete ska kunna producera skräp.
när detta är sagt så måste jag få hålla med johan och dark jester. långsamhetens estetik sätter absolut avtryck i det vi gör, och det kan man gott kalla själ om man vill vara poetisk. själv vill jag kalla det liv. det taktila vid unika föremål som har krävt skicklighet, möda och kärlek att skapa, och där detta arbete också syns, går inte att beskriva på annat sätt. tillverkningen, men också bruket, ger föremål liv och personlighet och vad skulle annars själ vara än ande och liv?
däremot tror jag inte att det jag eventuellt skulle arbeta in i mina saker skulle få någon sorts "effekt"! ett föremåls betydelse bör ju vara upp till brukaren. men visst finns det t.ex. smycken med en "förbannelse" vilande över sig. vill dock tro att det beror på smyckets historia, än på smedens illvilja...

ewoc skrev: däremot tror jag inte att det jag eventuellt skulle arbeta in i mina saker skulle få någon sorts "effekt"! ett föremåls betydelse bör ju vara upp till brukaren. men visst finns det t.ex. smycken med en "förbannelse" vilande över sig. vill dock tro att det beror på smyckets historia, än på smedens illvilja...

Jag hoppas att jag ska kunna yttra följande utan att bli till alldeles för stort åtlöje, så jag trampar "plattan i mattan" och hoppas på det bästa;

Den första kniven jag gjorde var till en mycket nära vän (och vid tillfället en oerhörd förälskelse, bör tilläggas) och medan jag arbetade med henne (Gneisti, kniven) så upprepade jag för mig själv, som ett mantra, att hon aldrig skulle dra blod från NN. Vid överräckandet förklarade jag det för NN, varpå hon var tvungen att testa (självskadebeteende, numera över det). Gneisti skar som glödgat järn genom smör i allting, men när NN försökte skära sig upprepade gånger i fingrarna gick Gneisti bara genom första lagret hud, inte en droppe spilldes.

Om det var p.g.a. att jag verkligen lyckats med att "sejda" in detta ändamål i Gneisti eller det beror på någonting helt annat, det lämnar jag upp till var och en att avgöra. Själv är jag övertygad om att det går, jag har (enligt egen och andras uppfattning) lyckats ge ändamål och själ till flertalet av mina alster jag gjort åt de jag bryr mig om. Därför var jag också nyfiken på andras uppfattning i ämnet.

Nu är det dags att nanna kudden! (Notera tidpunkten... ) Tackar för visat intresse.

totalt bs, om du frågar mig. jag är inte den som bara tror på det som vetenskapligt kan bevisas, men om du hade haft magiska krafter skulle det nog visa sig även på andra sätt. "man tror det man vill tro på" kan nog tillämpas i detta fall. det är som när man drömmer något och det faktiskt inträffar - "WOW"! tänker man, och tror att man är synsk, att man fått ett varsel eller något ditåt. när ens drömmar sedan i alla andra 618 000 fall INTE inträffar, fäster man ingen vikt vid det. jante åsido så måste jag nämna att hybris kan vara farligt...

ewoc skrev: jante åsido så måste jag nämna att hybris kan vara farligt...

Om vi skall gå litet längre fram i tiden, så grundar sig tex traditionen att kasta en nypa borax på det där särskillda viset på elden nog mer på att detta torde härstamma från tiden då man använde kvartssand, som enligt uppgift skall kastas på glöden med just dendär svingen för att få bäst effekt (hamna på ämnet).
Altså en tradition som, om man får tro ryktet, ursprungligen haft en praktisk funktion.

Detta tror åtminstone jag även omfattar flera av de ibland något underliga seder och bruk man kan stöta på i smedjan.

Men sedan finns ju förstås givetvis också traditioner grundade på andra, kanske mer mystiska saker.
Huruvida man vill tro på sådant (eller kasta borax på elden) är väl sedan litet upp till var och en, så varför inte