Foldern smides definition

Okej då tar jag mig friheten att starta en ny tråd. Jag hoppas inte Martin misstycket men det är alltså det ämne han föreslog som ska diskuteras här.

Martin har alltså filat på en folder som ska beskriva skillanden mellan smide och andra metallarbeten... om jag förstod det rätt. Jag bifogar foldern här också.

Nå kommentarer på detta!

läs den och häv ur dig vad du tycker.

Jodå, det kan nog användas till att informera folk om skillnaden. Jag brukar vara duktig på att informera mina kunderom skillnaden. Dock har jag inte reflekterat över hur många som vet skillnaden och bryr sig om skillnaden, men det skulle inte förvåna mig om det är färre som vet/ ser skillnaden än vad man tror.

Kan jag använda mig av texten på min hemsida. Funderar på att starta upp några sidor där jag berättar litre om smidestekniker och smideshistorik. Tacksam för tipps om ni har.

Smideshälsningar Stefan
Ps. titta gärna in på sidan Ds.
www.orsak.se/orsak/stefan

Har sökt ,men inte hittat en logga som jag kan använda att länka till antracit. Det verkar inte funka att bara kopiera loggan på första sidan?
Fiins det någon förbered so jag kan använda eller?

MVH Stefan

Jo, Stefan det

Det tycker jag låter bra, tackar och bockar.
Kommer jag på någe mera när jag funderat vidare så lägger jag ut det här.
MVH Stefan

Jag måste erkänna att jag inte riktigt tycker´att texten fungerar.

Jag håller inte med om din historiska beskrivning. Smidesyrket försvann alldrig, det levde vidare t.ex hos hovslagare verkstadstekniker och på andra ställen där det gick att använda. Det var främst konstsmidet som försvann och återuppstod. Detta dog dock alldrig ut helt heller, slöjdare fortsatte smida ljusstakar och krokar. Men visst låt oss säga att det har återuppstått i modern tid.

För att avlägga gesällprov i konstsmide krävs det att du använder minst en modern svetsmetod för att få godkännt. Att svetsa med el eller gasbaserade svetstekniker är en del av yrket smed. Varför skulle endast svetsningar i ässjan så kallade vällningar räknas som smide? De olika teknikerna har olika fördelar och olika brister.

Jag håller med om att olika trådbockningstekniker inte borde ses som smide, men jag tror inte att smide är riktigt vad du beskriver i din text...

Gustav

Hejsan!

Jag kommer inte lägga mig in i det har debat, jag ser inte att jag har tillräckligt med kunskaper att göra det.

Ja Gustav. Va synd då om vi inte kan enas, för problemet med språkbruket i branschen är gravt tycker jag och åtgärder behövs, även om det kanske kan kännas hopplöst att försöka förändra något som börjat bli så inrotat som missbruket av orden smide och smed...

Det spår jag är inne på handlar inte om vad smeder också kan eller bör kunna utan att smide handlar om att smida d.v.s. att med släggslag forma varmt järn. Själva släggandet är smidandet enligt min uppfattning. Metallarbeten som inte innefattar denna arbetsmetod är alltså enligt denna definition inte smiden utan metallarbeten av andra slag. Går det att enas om detta tror du?
/ Martin smed i Handen

Hmm jo jag förstår... jag skrev för några år sedan ett argt brev till Nationalencyklopedien och gnällde på att de menar att smideskonst inte innefattar svetsning. Jag fick dock ett mycket bra svar som liknade det du skrev Martin här ovan.

Att välla är inte att, smida att nita är inte att smida, att slå svep eller bocka något är inte att smida. Dessa är viktiga delar i ett smitt föemål men inte kärnan i smidet.

Smidets kärna är Plasticitet. Att varmt eller kallt flytta metall från en plats till enannan utan att ta bort eller lägga till något.

Jag håller med om att vi ska lägga stor vikt vid detta och det var därför jag ville att denna tråd skulle skapas. Det är dock mycket viktigt att texten blir bra och sanningsenlig. Om trovärdigheten är tvivelaktig kan budskapet grumlas.

Det är mycket komplext och nyanserat att blanda in historia i sammanhanget, det är därför jag inte har föreslagit något i mitt förra inlägg Jason. Därtill har jag inte tid eller möjlighet att skriva en hel text på egen hand. Jag tycket att vi borde kunna bidra med lite var så kan någon som har möjlighet till slut sammanställa allt och någon annan redigera det.

Konsthantverkens höjdpunkt var på sätt och vis under 1700-talet strax innan de stora konstakademierna startade. När dessa började utveckla konstbegreppet bestämde de sig för att dela upp det i olika nivåer där de högsta var måleri, skulptur, arkitektur, musik och poesi. Det sista är jag inte säker på med det är fem iallafall.

Smidet som hade tydliga bruksaspekter slutade kallas för konst. Här tog man bort många av de estetiska ambitionerna. Under industrialismen lärde man sig gjuta järn och stål på sätt som i praktiken höll lika bra som smide men var mycket billigare. På så vis försvann ytterligare en stor del av smide av bruksföremål. De sista spåren av den gamla smidestraditionen levde kvar i smide av eggverktyg. Detta är den enda direkta kvarlevan från det gamla smidet. (Enligt vad jag lyckats gräva upp vill säga)

Parallellt med gjutjärnets genombrott uppstod en motrörelse. Denna kallades Arts and Crafts movement och grundades i England med William Morris som mest kände förkämpe. Det var dessa som spridde idéerna om att det fins höga värden i någonting en människa skapat med sina bra händer. De poängterade också handens spår i kontrast till massproduktionens stereotyp. Detta är föregångaren till den stora våg av slöjdande som slog igenom under 1800-talets mitt. Ungefär samtidigt som skråförordningen upphörde, folk fick jobb, pengar och fritid.

Därtill sysslade många bönder med smide och annat metallarbete för att kunna reparera sina maskiner och verktyg. Denna tradition har under 1900-talet slagits ihop med slöjdtraditionen och är vad vi idag kallar folkligt smide. Detta grundar sig alltså i en tradition som kan spårast endast till 1800-talets mitt, inte de gamla mästarnas tradition.

Smide som teknik har försvunnit och återuppstått ett flertal gånger under historiens gång. Som Martin säger i sin text är den än en gång på väg tillbaka. Den här gången på ett liknande sätt som i Arts an Crafts, människor är beredda att ge mer för ett föremål som är tillverkat för hand och som på så vis är unikt.

När en smed hamrar någonting för hand lämnar hammaren kvar spår. Dessa spår minner om smedens relation till materialet. När en skapare väljer vilken form han ska ge till ett föremål kommer resultatet både inifrån skaparen och inifrån materialet det skapas av.

gustav_metal skrev: ................................Det är mycket komplext och nyanserat att blanda in historia i sammanhanget, det är därför jag inte har föreslagit något i mitt förra inlägg Jason. Därtill har jag inte tid eller möjlighet att skriva en hel text på egen hand. Jag tycket att vi borde kunna bidra med lite var så kan någon som har möjlighet till slut sammanställa allt och någon annan redigera det.............................

:-X Jag nu inser att jag skulle bara har stängt käften från början.

Hepp.
Vad mycke tankar det blev på spåret i dag.
Mycket intressant skrivet Gustav.
Och det var mkt tänkvärt från dig admin, det där med alla smides/smedje typerna som finns.
Jag antar att denna fråga i sig är svår att hitta ett enda svar på. I alla fall så kommer det inte till mig just nu.
Sitter och planerar lite inför "Våga smida kurs" som börjar här i Orsa i morgon.
Nu hamnar jag utanför ämnet, men ville bara nämna att det är stort gensvar på den kursen här i Orsa, 3:e gruppen börjar imorgon. Det är väl kul.
Natti natti på er.
Stefan