Metaller

Av de drygt 100 grundämnen som all materia består av är ca 80 metaller, övriga kallas icke-metaller. Gränsen mellan grupperna är inte skarp och vissa ämnen betecknas som halvledare (halvmetaller). Typiska egenskaper för metaller är god ledningsförmåga för värme och elektricitet samt metallglans. Egenskaperna hänger samman med metallernas kristallina struktur. Atomerna är ordnade i ett regelbundet mönster, kristallgitter.

Ett metallstycke består av små kristallkorn. De flesta metallerna är lätt formbara, därför att atomlagren i kristallerna lätt kan tvingas att glida mot varandra till en viss gräns (brottgräns). Metallernas användbarhet beror bl.a. på att de lätt kan bearbetas till olika föremål genom smältning (gjutning, svetsning, lödning) , plastisk bearbetning (pressning , valsning, smidning osv ), skärande bearbetning (sågning, borrning, svarvning m.m ) De färdiga produkterna består sällan av en ren metall, utan av en legering (blandning av flera metaller). Genom tillsats av en ofta liten mängd andra metaller, kan legeringen få önskvärda egenskaper: En legering kan också innehålla en icke-metall. Stål t.ex. är en legering av järn och kol.

Vid bearbetning av en metall/legering är det viktigt att lära känna dess specifika egenskaper. Vissa egenskaper delas av många metaller och legeringar . T.ex blir de flesta allt hårdare vid plastisk formning, i kallt tillstånd, till brottgränsen nås. Kristallstrukturen måste återställas genom glödgning innan fortsatt formning . Vissa metaller lämpar sig bättre för skärande bearbetning, man talar om att metallen är kort ( i viss mening motsats till seg )

En silversmed arbetar ofta med olika metaller, varav de viktigaste är: Silver (naturligtvis) men även guld, platina, koppar, mässing, tenn, titan, bly, järn, mm. Varje metall har sina egenskaper som kräver speciella bearbetningsmetoder och formgivning.

Metaller kan indelas i ädla och oädla. De ädla påverkas inte avluft och vatten i rent tillstånd, medan de oädla påverkas och förändras. Som regel är alla metaller man arbetar med mer eller mindre legerade med andra metaller. Genom att blanda upp en metall med en annan går det att ändra på en eller flera egenskaper hos metallen. Man kan t ex öka hållfasthet, hårdhet, härdbarhet, smidbarhet, kallformbarhet, korrosionsbeständighet eller t ex ändra smälttemperaturer, färger mm.