Gulbruna fläckar på silvret!

Jag har ett problem som jag inte lyckats med att lösa... nämligen det att jag inte får silvret riktigt snyggt. Det uppstår flammiga gulbruna fläckar på silvret. Trots att jag slipat, glödgat, kratsat o polerat efter konstens alla regler. Vad gör jag för fel?? Snälla hjälp!!

Hm.. läste i lite andra gamla trådar här.. låter ju som det ni beskriver med "firestains" ..bara att putsa vidare då antar jag ^-^

läste också vad jag hittade om firestains i ett gammalt inlägg...

Verkar som om det var många som hade lite olika idéer, men så är det överlag bland silver- och guldsmeder, alla har sina sätt att jobba på och använder tyvärr många olika namn eller termer på samma saker.

Aquila skrev: Jag har ett problem som jag inte lyckats med att lösa... nämligen det att jag inte får silvret riktigt snyggt. Det uppstår flammiga gulbruna fläckar på silvret. Trots att jag slipat, glödgat, kratsat o polerat efter konstens alla regler. Vad gör jag för fel?? Snälla hjälp!!

Det är svårt att svara på den här frågan efter som konstens alla regler är olika för alla smeder... ; )

Men vi börjar med en följdfråga: har du polerat efter att du vitkokat silvret?
För då kan det vara så att du polerat igenom filsilverytan som uppstår när du vitkokat.

Jag rekomenderar att polera innan vitkokning. Visst, det blir inte högblankt efter att man kratsat smycket, men snyggt. Vill man ha smycket högblankt, kan man glänsa upp det efter vitkokningen, med en trissa med Crokus vax eller Azuran (tror det går bra med Azuran har själv bara använt crokus). Dock bara ytters försiktigt så att du inte går igenom finsilverytan du byggt upp genom att vitkoka smycket ett par gånger.

Hoppas det hjälper...

Hm... ja, jag har börjat förstå detta nu, att man kanske inte ska putsa så hårt efter vitkokningen. Jag brukar alltid avsluta med högglanspolering med maskin och polermedel. Men som du nämner.. i de fall då jag vill få en högblank yta... vad gör man då? Menar du att putsa för hand kanske? Jag brukar inte trumla... kanske det vore en bra investering med e trumlare.

Det går bra att högglans polera lätt på maskin. men vad du får tänka på är att vara väldigt lätt på handen och inte trycka för hårt eller för länge och att det tar lite mer på kanter och uppstickande delar, så man får vara försiktig.

En trumlare kan vara en bra investering, men själv tycker jag inte riktigt den ersätter polermaskinen. Snarare ett kompliment till den. Till ställen där man inte kommer åt att polera. Sen polerar inte trumlaren, utan snarare hamrar ytan, som små små väldigt små och jätte många hammare (har jag fått det förklarat för mig och då har vi små rostfria kulor) så jag brukar undvika att trumla lite större smycken med plana ytor. Dock har jag sett jäkligt snygga ytor med trumlare när de hade små keramik pyramider såg det ut som. blev en väldigt snygg och matt yta.

ja, jag tror jag håller med DU

Jag gillar att ha kontroll.. så då känns polering med maskin bättre än att stoppa ner alstret i en låda med stålkulor i... men säkert bra till små detaljer. Skulle va kul att testa på iaf... får skriva upp på inköpslistan!!

Hmm. ja de där gulbruna fläckarna kan mycket väl bero på att du polerat efteråt. Kan också bero på att du råkat få porer i ytan på silvret eller någon annan av otaliga omöjliga anledningar, men poleringen är nog troligast.

Min gamla silversmideslärare (Sören Hällqvist, grymt duktig) hävdade å det bestämdaste att högglanspolering av silver är ett skämt. Att ens tala om högglans i ett material som är så förgängligt som silver tjänar föga till menade han. Ingenting som högglanspolerats i silver lyckas hålla en högglansig yta mer än max någon halvtimme.

Men jag tror det där hade att göra med hans sätta att använda hantverkstermer i sin mest ortodoxa betydelse. För honnom betyder högglans att det polerats med krokuspulver och inget annat och en sådan yta håller sig visst bara på guld eller stenar.

Håller delvis med honom, inte mycket nytta att högglans polera silver, om det är på något som används på en utsatt plats typ ringar. Dock finns det ganska många ställen som är lite mindre utsatta, typ örhängen, hängen osv. Dessa klarar sig iallafall ett tag... ; )

Själv tycker jag att den kratsade ytan på en kanna är både vackrare och behagligare att skåda än en som högglanspolerats.
Jag hade lära i arbete hos Wolfgang gessl en period och han brukar undvika att högglans polera bords objekt av den enkla anledningen att människor runt bordet inte ska behöva oroa sig för hur de ser ut... ; ) typ, kommer inte ihåg exakt vad han sa, men det hade med att middagsgäster har en tendens att sitta och spegla sig i t.ex kannan, vilket hämnar konversationen. typ...

Och en silver ring som är mycket använd och jämnt sliten tycker jag också är snyggt!

orkade inte gå in och ändra förra inlägget... men nu när jag skriver detta så hade det nog gått fortare... ;D Doh...