Niobtråd i dragjärn

Hejsan, ni som eventuellt kommer läsa denna tråd

Har du provat med grafit? ett blyertsstift pulveriserat och blandat med bivax kanske kunde lösa dina problem: OBS! bara en tanke!

Ingemar

hej!

har ingen erfarenhet av niob själv, men har ett fantastiskt kompendium (som jag ofta tjatat om), av en väldigt duktig och kunnig smed, om titan, niob och tantal. där står följande:

"niob är en mycket mjuk och smidbar metall. hur hårt man än kallbearbetar den så blir den inte märkbart hårdare. den behöver alltså inte mjukglödgas vid drivande bearbetning. man kan också smida den varm men det innebär ingen som helst fördel. den blir snarare hårdare vid upphettning til rödvärme. dessutom bildas då en hård och besvärlig oxid på ytan. eftersom den är så mjuk och smidbar i kallt tillstånd går det naturligtvis utmärkt att valsa den, dra tråd och charnér, ciselera och överhuvudtaget använda alla de kallbearbetningsmetoder som man använder på guld och silver."

när han skriver "utmärkt" antar jag att han likställer den med silver och guld, att det alltså ska gå jättelätt att dra tråd et.c. är du alltså säker på att det är niob du har i handen? för om titan står följande:

"en förutsättning för att lyckas är att man ofta mjukglödgar arbetet. dragning av tråd och charnér på sedvanligt sätt går också bra men man måste dra mycket sakta och under riklig smörjning med olja. hög draghastighet medför att titanet skär i dragjärnet eller att ytan blir kornig och ful. förutom hårdheten är det här titanets dåliga värmeledningsförmåga som spelar in och som medför att friktionsvärmen inte leds bort från kontaktytorna mellan järn och titan. klena dimensioner av tråd är svårt att dra eftersom materialet lätt går av."

själv har jag aldrig fått det snyggt när jag prövat att dra titan. köper rätt dimension istället. hoppas bara att du inte betalat niob-pris för titan?!

- nu känner jag mej som Bambi !, - igen.

Hej martin- smed! det kallas för BPHI-komplex, och skrivs ut som Bambi på hal is ;D ;D
Vissa här på forumet skulle säkert anse att undertecknad vore en självskriven ordförande i denna förening

Tack för det Ingemar. BPHI-komplex alltså.

titan, niob och tantal är väldigt tåliga och starka material, de är lätta och har hög smältpunkt och hårt oxidskikt som inte påverkas så lätt av syror etc. men det fantastiska med dem är väl främst de fantastiska färgerna som man kan få fram med värme eller anodisering. de används därför mycket till smycken. enligt vad jag hört ska de av kroppen uppfattas som vatten, därför är också ofta piercingsmycken gjorda i främst titan. kolla dessa sidor om du är intresserad.

http://en.wikipedia.org/wiki/Niobium
http://mrtitanium.com/interference.html

Oj tack för alla svaren. Att det är niob som jag har i handen är det ingen större tvekan om (jag har färgat det i elektrolysbad och metallen är mjuk som glögdad koppar). Det kan ju förstås vara möjligt att det är någon legering med konstiga egenskaper. Det var inte precis en guld/silversmedsaffär där jag köpte det. (niob är ju också det ämne som är supraledande vid högst temp. och är väldigt bra på att stoppa neutroner)

Om man polerar titan och niob så ser de väldigt lika ut, ganska mörka, stål-bly färgade.
Båda metallerna kan också färgas genom att öka på det genomskinliga oxidlagret och på så sätt skapa en optisk effekt som förstärker vissa våglängder av ljuset beroende på oxidlagrets tjocklek. Oxidlagret får man genom elektrolys/värme och färgen bestäms av voltstyrkan/temperaturen

http://www.theodoregray.com/PeriodicTable/Elements/041/index.s7.html

Grejen med niobium är också att om man ska glödga den behövs 1200 grader värme i en timme innesluten i vakum eller nån ädelgas. Några såna häftiga ugnar gar jag inte tillgång till

Niob, var för mej något helt nytt.
Titan har jag ju både fått inopererat, tyvärr, och dessutom arbetat med en del men aldrig Niob. Spännande metall med häftiga egenskaper, verkar det som, och inte så speciellt nyupptäckt heller.
Var ju tvungen att "googla" lite, efterssom ni inte har nåt att visa - snåljåpar ! Men tack för länkarna.
När vi var små hade vi och våra barn "fem myror är fler än fyra elefanter" och idag har vi Antracit, en sån himla tur.
- Johan, stor kram och visst är det tur att "vi" finns.
Alla kan inte vara bra på allt men ändå har alla oftast något att tillföra och lära ut så tack för era svar.
Lycka till med tråddragningen, tyvärr har jag inget matnyttigt råd att komma med som inte redan är sagt.
Martin i Lysekil