Vad är design?

vi hade en liten diskussion om utbildning i ädla metaller-avdelningen, som gick lite off topic och började handla om design, om vad det är eller inte är, ett i och för sig intressant ämne. sofia skrev;

Vad det gäller design/hantverk/konst så är enligt mig definitionerna lika många som utövarna.
Begreppen i sig är helt subjektiva.
Och vem avgör vad som är vad? Utövaren, kunden, betraktaren, kritikern?
Ett exempel: När Fiskars skulle gjuta handtag till en sax var det kvar orange plast i maskinen, och saxen blev inte svart som planerat, men man fastnade för uttrycket och valde att börja tillverka saxen i orange plast. Är det design?
Ja, skulle vissa hävda, eftersom någon avgjorde att uttrycket var slagkraftigt.
Nej, skulle andra hävda, eftersom saxen aldrig hade blivit orange av en medveten handling.

personligen tycker jag inte att design är produkten utan arbetet, processen. för att kunna säga att man "designat" något tycker jag att man ska vara utbildad designer. jag säger inte att jag "designar" mina smycken. att sälja en produkt som "design" tycker jag är förkastligt! som att det vore ett nytt material eller en ny teknik, och detta "design" skulle göra det okej att ta ett hutlöst pris.
så läste jag en artikel om johan landau (vd för blå station), han lär ha skrivit följande; "design är ingen jävla demokrati, inte heller en yta färdig för bedömning. det du ser är resultatet av en lång process, en grundlig omvärldsanalys och ett nytt förhållningssätt till möjligheterna. och är det inte det, så är det heller inte design, utan endast någon jävla dekoration, och kan då inte, och ska då inte heller bedömas som design."
så vad tycker ni andra?

Här ett spontant svar: Design är att hitta en form som upplevs som ny, eller ett nytt material eller kanske en ny kombination av material. Slumpen kan vara viktig, det spelar mindre roll om formen tillkommit av en slump eller genom ett "gediget arbete". Det är ju jag som gjort den. Hur många konstverk - målningar, skulpturer och annat - har inte tillkommit genom en slump? Massor!
"Ta hutlöst betalt". Du kan sätta vilket pris som helst, men om ingen vill betala det får du inget sålt. Vissa desigers kanske kan leva på namnet, men det är ändå till slut formen som avgör, och funktionen om det handlar om ett funktionellt föremål. En tilltalande ny form kan sälja, därför att många tycker om den.

Det är roligare att öppna en öl med rackarns snygg ölöppnare som ingen annan har - och som är rentav ett konstverk, än en reklampryl som man har på nyckelknippan. Det blir ett mervärde i att dricka den ölen. Om öppnaren är värd hundra spänn får man avgöra själv.

Design är form - snygg eller ful får man avgöra själv. "För så är det, för det vet jag", för att citera Karlsson i Hemsöborna.
Så tycker jag
Hälsningar
Lasse E

"My two cents worth"

Design är ju ursprungligen ett låneord och det betyder "att formge". detta speglar väl min inställning för har du formgivit någonting, då har du "designat" det. Om det sedan är inspirerat av en massa olika saker eller har sitt ursprung hel och hållet inuti ditt huvud, det är ganska egalt.

Och som någon tidigare poängterade: Sätt vilket pris du vill "designat eller inte", är det för högt, då får du ingenting sålt. Konstigare än så är det inte. Vill folk betala "överpris", låt dem. Det är deras pengar!

jag håller absolut med aunty jack här! design och konst är två skilda saker. design är främst för massproduktion, och inget som är massproducerat kan enligt mig vara konst. man "designar" ju inte en skulptur eller en tavla! konst tillhör kulturområdet, design däremot industrin. eller borde i alla fall göra det.
det är ju faktiskt så att alla yrken har sin kompetensnivå. jag blir inte rörmokare bara för att jag byter packning i kranen, inte heller om jag kallar mig rörmokare. det samma gäller ju design! det ligger ju en lång utbildning (observera att "utbildning" inte är liktydigt med "skola") bakom, med som scb skrev; ergonomi, anatomi, materialkunskap, psykologi, fysik, historia, ekomoni, form, färg, rum... enligt mig är design en kvalificerad utformningsprocess med hänsyn tagen till allt detta, jag skulle aldrig kalla mig designer, eller säga att jag designar. visst formger jag mina saker, men jag tycker inte att det är samma sak, och även om det betyder samma sak på engelska, så definierar nog engelsmännen yrket "designer" på samma sätt som vi. det finns tusenvis av saker som har tillverkats av människor innan yrket designer ens fanns, men det betyder inte att varenda smörkniv som täljs vid lägerelden eller i skolslöjdsalen är "design", precis som din söte treårings fingerfärgskludd som du hänger upp på kontoret heller inte är konst. det är ett relativt nytt, posht yrke, men jag är övertygad om att en designer skulle kunna skapa en bättre stol, flasköppnare eller till och med ring än jag, för att han/hon har fått den nödvändiga skolningen därtill.

För att krångla till det ytterligare så skulle jag vilja tillägga att det är skillnad på design och industridesign, konseptdesign, och allt vad det kan heta.

Design är ett hett inneord som ligger i tiden precis som IT gjorde för ett par år sedan. Det har användts till leda och betyder allt och inget på en gång.

industridesign är en process mycket lik tidiga generationers bruksmide. Det handlar delvis om estetik, men främst handlar det om olika funktioner i ett fysiskt föremål. De estetiska funktionerna är viktiga men inte viktigare än de rent praktiska. En designer jobbar ofta med något som kallas för funktionsanalys där hela syftet är att utveckla en så fulländad produkt som möjligt för sammamhanget.

Den största skillnaden mellan konst och design är att design alltid har ekonomiska förtecken. Estetik och design är absolut inte samma sak om man vill tala om att saker och ting är utseendemässigt genomtänkta är kanske formgivning ett bättre ord. Det innebär alltså endast ge form och räknar inte in allt annat skräp.

Det var nog jag som nämnde konst och design nästan samtidigt. Jag menar inte att konst och design är samma sak, om någon trodde det. Jag nämnde det i samband med slumpen. Slumpen kan mycket väl avgöra om ett föremål blir bra designat. Det är likväl designat. Liksom slumpen kan avgöra om ett konstverk blir bra, vackert eller vad ni vill.

Det där med rörmokare är nästan löjligt. Om jag hittar på en ny form m.m. på ett bruksföremål jag smider, så har jag designat det föremålet. Men inte kallar jag mig designer för det. Det är väl ingen som gör det. Det är knappt jag kan kalla mig smed trots att jag hållit på med smide i 10 år. Och inte behöver det bli industriproduktion heller, bara för ett föremål är designat. Krångligare än så behöver det inte vara.

Jag ser design som något i första hand kommersiellt (kanske med undantag för konseptdesigt men det orkar/klarar jag inte gå in på)

En designprocess går enligt min erfarenhet (något begränsad) ut på att få en produkt/konsept/varumärke att sälja bättre. Ofta innebär det en förbättring eller utveckling av produkten, men syftet är främst att sälja inte främst att förbättra.

Jag hör ofta från folk på marknader och sånt att "Oj va dyrt... men det är ju äkta design också" eller "det är ju äkta design det här".
Jag tar detta som en grav förolämpning!
Jag är ingen designer!
jag är smed!
jag gjorde inte denna grej för att du skulle köpa den, jag gjorde den för att jag ville göra den!

Jag förmodar att folk tror de ger en en komplimang när de säger att mitt smide är design
Jag tycker inte att det är en komplimang,
det är konstigt att det skulle vara mer rätt at säga "detta är ju äkta design" än att säga "detta är ju äkta smide"

Smide har andra kvalitéer än design, det är underligt att det så sällan bedöms utifrån dem

Om nu som tidigare inlägg i denna trad menar att design är ett modeord. Hur kommer er kunskap i forgivning av föremal kunna utveckla morgondagens design inom webb och annan teknologisk utveckling?

Shit... Tänk att problem som dessa kan vara så viktigt för så många? Och att det betyder så mycket? Och att det är så jäkla avgörande!!!

Det här kanske blir lite off topic, men det är banne mig relevant tycker jag >

"Det är viktigt att skilja på YRKE och KLASSIFICERING!" Visst, men går det verkligen i praktiken??? Utbildad eller inte kan man ju ha ett yrke. Till exempel så gjuter jag. Jag har ingen utbildning, men jag gjuter och tar betalt för det och tycker att jag kan kalla mig gjutare (jag har ju ett gjuteri!). Jag gör oxå konst som jag tar betalt för utan att ha utbildning och kallar mig därför konstnär och skiter i vad ni tycker om det! Jag smider lite granna, och hela bygden säger att jag är smed trotts mina protester. Däremot är jag utbildad svetsare och verkstadsmekaniker bland annat. Men vad spelar det för roll egentligen? Det enda jag kan komma på är att det påverkar människors förväntningar på mig.

Så långt inga större bekymmer, men...

Vårt samhälle är fullständigt besudlad med "kvalificerade" tyckare och tänkare (nu pratar jag inte om er) som skall avgöra vad som är "bra" eller "dåligt", "inne" eller "ute", "design" eller "formgivning", "konst" eller "konsthantverk"... Någon sådan hot-shot klassificerar det man gör med liten eller t o m ingen insikt om själva kreatören och dess intentioner eller kanske ens kvalifikationer. Så är sanningen myntad - "Du hör DIT och du är SÅDAN!"

Naiv som man är tror och hoppas jag fortfarande att folk ska kunna se det jag gör som det jag gör. Varken mer eller mindre! Jag önskar att varje betraktare själv skall få avgöra om det man gör är intressant eller inte, bra eller dåligt. Men så går det ofta inte till... Det är mycket få förunnade att själv ha möjligheten att göra ett eget val. De allra flesta går helt sonika på denna av andra myntade "sanning", utan tanke på att sanningen faktiskt är subjektiv.

Skillnaden är att om en hot-shot säger att det jag gör är bra, då är det inte bara avgörande för andras förväntningar, utan en allomfattande sanning. Jag kan ofta göra saker som du egentligen tycker är ren skit och ändå sälja det till dig för dyra pengar!

Han är bög, hon är invandrare, den är proffs, den är konstnär, hon är blondin, den är inte designer men den är det o s v o s v..... Allt i samhället är sorterat i kategorier för att vår hjärna funkar så. Hjärnan orkar inte processa allting själv utan genar när den kan för att spara energi och lagringsplats. Det som inte redan är kategoriserat kategoriserar den in själv. Den som säger att den inte är fördomsfull är ute i det blå! Hjärnan är av sin natur fördomsfull! Men om vi VET att vi är fördomsfulla kan vi lättare vara öppna för att sortera om information till andra eller flera kategorier. Öppna sinnelaget lite.

När jag konstruerade och byggde maskinerna för produktion av laminatgolv tog jag alla aspekter som SCB och ewoc nämner och säkert några fler i beaktande. Kunden säger "det här ska den göra med en sån här kapacitet", sen är det upp till mig. Jag konstruerar/formger/designar dem! Att säga att jag är konstruktör är inget som höjer någons ögonbryn. Men att säga att jag är designer, ja då är det plötsligt magstarkt!? Varför??? Jo jag tror helt enkelt att termen "designer" är en av de där termerna som är reserverade att delas ut endast av några få viktiga hot-shots. Du trampar dem på tårna om du tar eget initiativ...

Alltså... Jag tänker kalla mig designer eller vad sjutton jag vill! Det blir mitt sätt att protestera mot den myntade "sanningen". Om det ställer till oreda bland mina kunders förväntningar på mig så är väl det priset jag får betala för en allmännyttig insats > ;D ;D ;D