Hur reparera ett städ?

Hej
Jag har fått tag på ett 75 kg städ vars ena kant är sårig och behöver svetsas. Fliser har gått ur - max 20 mm i vertikalled och 10 mm i horisontalled. Var finns information om hur man bäst reparera ett städ? Vilka elektroder skall t.ex. användas? Tänkt svetsmetod bågsvetsning på omformare.

Undrar gårdssmeden

Ändrat av - kenth den 2003/06/21 20:11:54

Strom. jag vill bara säga att hårdheten på Kolswa städen går ned ca 6mm MINST, inte nån tiondel. jag tror du blandatihop flamhärdning med ythärdning,sätthärdningeller dyl.
för att svetsa I städ (kolstål) måste du värma till ca 280-500°C (beror på material, elektrod,strömtyp...) och HÅLLA DET DÄR.
som strom sa är det svetsa 10-15mm knacka svetsa, svetsa 10... som gäller.
Det finns en elektrod (migatronic HTS??) som lämnar ett material ungefär motsvarande SIS 14 1770, den har jag använt att lägga på ett blockstäd av 1312 (150x250x250 som stod på kant)som jag senare flamhärdade,
det funkar bra men saknar horn tyvärr.

sedan är det normalisering och härdning som väntar. de jag främst tänker på är induktions eller flamhärdning.
Här är det upp till var och en att ta reda på VILKET STÅL DET ÄR och sedan härda därefter.

2-4mm? kanske om man räknar full hårdhet, "full hårdhet" innebär ungefär 55HRC för ett Kolsva städ, och i så fall förstår jag.
I praktiken kan vi räkna stål som härdat till punkten det förlorar distinkt mekaniska egenskaper, eller är jag ute och bränner stål igen?
Jag törs hävda 47hrc på 11mm djup på mitt lilla 35kg städ. kollat med en handhållen hårdhetsmätare på en slipad brottyta (hornet gick av vid fyrkanthålet nån gång innan jag köpte det).

stålkvalitet, massa, form, värmningstid, hålltid, stålets temperatur vid avkylning, kylningens hastighet... bestämmer alla hur djupt härdningen kan gå och maximal hårdhet. på de flesta enkla kolstål är 8mm möjligt djup till full hårdhet, problemet är att det är enorm risk för sprickor vid sådana djup.
För att ett så bra resultat som möjligt måste man kompromissa med olika faktorer.
en kompromiss med säg 4mm fullhård yta sedan över 5-7mm gradvis minskande hårdhet borde vara en rimlig kompromiss.
källorna är många men av: bofors, sandvik, fagersta, karlebo utgiven värmebehandlings litteratur är några av de använda. samt min egen erfarenhet naturligtvis.

Strom: jag var inte ute för att säga emot. jag kom bara med min syn på det hela. håller med om att det är nära OMÖJLIGT att svetsa gamla verktyg, mikro sprickor osynliga i rumstemperatur utvidgas/förstoras... kort sagt stor chans till fiasko.

För att svara på din fråga om mitt 75kg städ så reparerade jag inte det. jag TILLVERKADE det.
jag tog en bit 1311 och lade först på ett lager med rostfri elektrod (OK 63.30 eller 316L) sedan 4-5 lager med den som DÅ hette "migatronic HTS" en MIG-tråd för höghållfasta stål (ungefär samma som 1770 ).

Anledningen till att jag lade rostfritt mellan 1311 och den härdbara ytan är att rostfritt NORMALISERAS genom upphettning till temp och hastig nedkylning. jag räknade med att det normaliserade (därmed mjuka) lagret skulle jämna ut de annars enorma spänningar uppkomna genom de olika materialens (1311 och tråden) olika beteende vid härdning.
jag vet inte om det är nödvändigt eller ens till 100% om det verkligen hjälpte men tänkte att det inte kunde skada.

för att värma upp städet använde jag först en större öppen eld, städet stod uppe på elden och hade en mörkt röd färg när jag tog ut det efter ett par timmar. sedan flyttade vi det till en gropässja med träkol (det tog 3 pers en virestropp som snara runt det hela och ett 4m långt järnrör och MASSOR av bök och stök).
sedan var det ungefär som att värma vad som helst, ok lite problem att lyfta det för att fylla på kol under. nästa problem var att kyla det när hela banen var omagnetisk.
För det använde vi samma rör och gick helt enkelt ut I älven med det, gropässjan var 3m från stranden.
Att vara nära så mycket varmt stål iklädd badbyxor ger en härlig känsla av att man bör ha lite bråttom, och lät det stå på bottnen (ca 1.5m djupt) till det slutade koka alltför våldsamt runt det. sedan tog vi upp det och använde resterna av elden i ässjan till att anlöpa det (en betydande värme fanns kvar i det upptäckte vi till vår förvåning).
det tunga/svåra var att flytta ett 800+ grader varmt 75kg tungt föremål, inte lätt alls, i vart fall utan maskiner.
städet blev rätt bra men lite mjukt och något ojämnt härdat(48-52HRC hårdare i kanterna). jag gissar att det blev så mjukt av för långsam avkylning (en ång-barriär som hindrade vattnet att effektivt kyla det)

Hej Evert ! Har rep.svetsad städ med basisk elektrod som mellansträng, och hårdsvetselektrod i tre lager som pålägg, plus slipning.
Det viktiga är att svetsa första lagret med motsvarande bearbetning av svetsen genom knackning med liten slipad kulhammare för att få spänningen från elektroden minimerad till 0, det får ej heller kila ut, lagom knacknink av svetsen, ger då en sprickfri lagning.
ytlagret blir då ca: 60-63 HRC.

Hej
och tack för alla råd. Städet som behöver repareras är ett Söderforsstäd på 73 kg från
1925. Förutom den såriga kanten är det ett
mycket vakert städ.

För intresserade i ämnet kommer här det svar jag fick av en sakkunnig på elektrodföretaget Magma.
Dear Mr. Larsson,
Thank you very much for filling the "Technical assisstance request form" and bring to our attention.
We recommended Magna 405 for build-up and hardfaced with two layers of Magna 480. Preheating base metal to temperature 250C, and the broken
edge must be ground or machined to a flat surface before welding.
Should you have further more queries please feel free to contact us.

Best regards
Steve Wong
Technical Service Department.

På hemsidan http://www.anvilmag.com
finns en artikel över ämnet reparationer av smidesutrustning http://www.anvilmag.com/smith/anvilres.htm

Hälsar Gårdsmeden

Hej! Jag har lagt på vanligt 125kg städ(skåne) med Esab H4 eller H3 (minns ej men skall kolla
för jag har ett bra lager av sådana) och det
blev inte en spricka, blev mycket bra!
Mvh Nisse.
Ps. Här gäller det att använda så kallade
överlegerade elektoner sen kan man glömma
hur stort härddjupet är! Och om vi inte vill
glömma detta får man se till att detta drar sig tillbaka och lägga på nytt!

Det är riktigt Bror Smed, det städet jag
rep. var inte så gammalt(1908) så det var
lönt att lyssna! Om herr smed absolut fodrar
skarp kant sätt i ambolt i städets hål!
Från det ena till det andra: Jag har osckså
svetsat fjädetharvs harv som sedan höll, som
sagt Öferlegerat! Mvh Nisse

Jag ville bara säga som kanske många förstår att det är OTROLIGT viktigt att använda rätt elektrod. Jag ringde till ESAB och frågade om råd, jag minns inte idag vad den hette men de har en pinne som är speciellt för smidesstäd. Har man för mjuk pinne så blir städet som mitt med fallande kanter och använder man för hård så kan man lika gärna jonglera med skarpladdade hagelgevär. Ring ESAB. Pinnarna kostar mycket men men....
Mell

Är det inte otroligt viktigt att man använder
rätt städ! För det första gäller det att få på
ett elastiskt ickehärdande material,
efter detta gäller det att hårdgöra ytan
med nästa elektrod! Denne har elektroder
o även egenhändigt rep. städ, fast som
någon nämde, ang.rep. jag har gammalt
städ som är sönder men som inte skall rep. Mvh.smiden.
med tanke på sin höga ålder!

Hej Allahopa!

En elektrod jag har reparerat städ med är Esab 78.16 det är mej veterligen den enda elektrod som går att härda, blir seg utav bara h#¤"#¤%%vete och rlativt hård.
Har jag fel eller?????
Kallsmen

Det är onödigt med härdning när det
finns hårdsvetselektroder, lägg en
sträng ovanpå 78.16 så blåser västanvinden ¤#&%%%! Å även den
kallaste järnbit går att smida utan
märke i städet! Mvh. smiden.

Hei!

Jeg har også et gammelt städ - det såg ut som en kamel - jeg antar at lang tids bruk har fått midten til å synke ... (?) ...
Jeg la på flere lag med hardpålegg (biltema) elektroder, og fikk deretter hjelp til å få frest banen 100% plan ...
ikke på noen måte en "antikvarisk" riktig reparasjon, men metoden satte ambolten i god bruks-skikk.
Det kan tillegges at han som freste av städet bemerket at det var litt vanskelig, fordi banen hadde ulik hardhet på de forskjellige stedene..


: