Dimmensioner och konstruktion: Pust

En fråga bara:

Själv har jag en tid umgåtts med planer på att bygga en dylik avsedd att användas vid framställnig av gropugnsjärn.
Vet någon vilka dimmensioner den då bör ha? (antar att den möjligen kan behöva göras litet större en den som är avsedd att användas till en vanlig ässja? Eller?)

Hejsan !

Vi har en smed-kollega som heter Karl-Gustav Lindblad som alldeles säkert kan svara dej på det. Han har i många år pysslat med bl.a. järnframställning.

Han håller till i Rätan, någonstans mitt i Sverige. Tel.0680-16688.

Lycka till Smén i Lysekil

P.S.
Måste säga att jag beundrar såna "eldsjälar" som ni, som orkar och har lust att hålla på som ni gör. Kul att se era bilder.
D.S.

Hej

KG Lindblad arbetar som lärare på Bäckedals folkhögskola och det finns en länk från deras hemsida till
hans egen som beskriver deras kurser i järnframställning ser ut


/Tony

Bälgen till en ässja räcker gott o väl till järnframställning.
Luftmängden som krävs i ugnen är inte stor, ofta är felet att man blåser för hårt vilket resulterar i att järnet oxiderar, brinner, med andra ord blir det sk-t!
Luftmängden regleras dels av formans mynning samt trycket på bälgens lock, inte storleken.
Pusten som jag använder för järnframställning är ca. 2 meter lång varav bälgpipan är ca. 1/2 meter(utblåset som är en del av mellandelen.)
Bilden visar schaktugn av vikingatida typ med små enkel-bälgar.

helje

Hmm... Rent historiskt sett bör ju två enkelbälgar vara mer korrekt.
Men en "pust" är ju mer praktisk att hantera i sammanhanget tänkte jag...

Vad jag har förstått är pusten en 1300-talsuppfinning, så vikingatid nej men medeltid ja.
Storleken avgör som sagt inte hur hårt den blåser, men en större pust borde ge ett jämnare luftflöde än en mindre.

Jag har ytyterligare fundering kring det praktiska utförandet: Mig synes det som att mycket gamla konstruktioner är lädret fastsytt mot trät, och altså inte spikat. (antagligen av rent ekonomiska orsaker skulle jag tro, med tanke på den rellativa arbets insats som krävs med dåtidens järnframmställningmetoder)

Kan någon ge mer besked angående detta?

Jag är ju ingen expert på området, men jag tror att det har med tätningsmöjligheter att göra.. Det var någon som pratade om att man spikade klyvda rönnar som en list för att hålla fast lädret. Eftersom skinn är ett levande material så sträcks det ju ut där spiken sitter i länga loppet annars..

Ludwig

Exakt här kommer en bild på en pust med punka...Ludwig  Man använde myke natur matriel  när man byggde för ,då behövde man inte åka till nån afär för att skaffa grejor. Den här bäljen /pusten är från slutet på 1800 Jag har en annan som är betydligt äldre den är de fårskin i med ullen innåt ..
Den är också punkterad .Kolla in rönnkvistarna klyvna i märjen,man gjorde de för hand så att man inte skadade fibrern.Dehär jobbet gjorde man säkert på våren...

Mmm... Låter ju rimligt, har för mig jag sett någon tätat sömmarna med beck (eller nåt liknande, nån svartbrun massa var det i allafall...)

En till fundering, vag gäller själva lädret: studerade en gammal pust vid tidigare tillfälle och fann att lädret på just detta exemplar syntes vara av enkelt slag, med hårsidan intakt, pälsen var vänd innåt. Syntes vara av nåt "hemjagat" vilt (älg eller rådjur tror jag, var svårt att se i halvmörkret därinne...) således gnaska tunnt läder. Antagligen berodde dock valet av läder här helt enkelt på vad byggaren haft liggande hemma, oxläder var antagligen (rellativt sett) nästan lika dyrt som det är idag vid denna tid. :-\
Så, få bli nåt liknande för mig också tror jag (eftersom min plånbok redan är alltför hårt ansträngd...

ruter skrev: ... .Kolla in rönnkvistarna klyvna i märjen,man gjorde de för hand så att man inte skadade fibrern. ...

Du säger rönn och jag har hört det tidigare, men detta tycker jag mer ser ut som tunna björkgrenar. Mörkt med små vita prickar och utseendet på den torkade barken.
/Marberg

Mmm... Som gammal skogsgubbe måste jag nog invända ;D Rönn ser också ut sådär (men med litet bredare "prickar"), så jag är inte lika säker, men kan kanske vara som du säger.

EW skrev: Hursomhaver, borde det inte funka med såväl, Rönn, Björk, Sälg, Vide, mm Så länge det är tillräckligt elastiskt, och inte spricker när det torkat 

Säkert.

Läste för ett tag sedan om lädervalet här http://www.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=3072&SearchTerms=bälg

Ingemar