Hur smida en karvsnittskniv?

Hej smeder!

Det här blir mitt första inlägg på forumet efter att ha blivit tipsad om det i helgen när jag stod och bankade mig trött i Wadköpings smedja i Örebro och en turist och hobbysmideskollega kom och höll mig sällskap en stund! Ett bra tips verkar det vara jag har fått med!

Nu är det som så att jag smider hellre än bra men i alla fall ganska ofta och har två projekt på gång. Ett som passar i den här delen av forumet för det ska bli karvsnittsknivar för trähantverk, och så ska jag smida yxor men det kommer komma upp frågor om det i "Viking Rustning Historia & vapen - Viking Armoury" så kika gärna där med!

Vad gäller mina karvsnittsknivar har jag fått flera bud. Jag behöver egentligen ha tips om bra stålval vad gäller skärpan här. Är det er uppfattning att vanligt 1312 duger? Vad skulle Ni använt och vad är isf. korrekt beteckning?

Själva smidet vad gäller det bladet känner jag mig på det klara med men däremot vore jag tacksam för tips om härdning?

Är det någon som har erfarenheten jag behöver?

Nu har jag alldrig gjort karvsnittsknivar och vet inte mycket om vilken hårdhet eller vilka vinklar som är speciella för dem, men jag har gjort en del andra träbearbetningsverktyg så något kan jag ju säga.

nej 1312 duger inte. Det måste vara ett härdbart stål och det är inte 1312.

Jag skulle ha valt ett vanligt fjäderstål, det blir bra eggar och är lätt att härda. ss1770 eller ss2090.

1880 brukar vara svårt att få tag på och Arne tycker jag är lite onödigt känsligt.

Om du smider hellre än bra så kanske du har lättare att få tag på gamla sparkmedar eller harvfjädrar, det funkar okej för det mesta.

/Gustav

Jag misstänkte att jag skulle få på foten för 1312.

Men vad bra. Jag ska kolla vad jag kan hitta för gammalt skrot i fjäderstålsväg. Jag har inte heller någon kläm på eggvinkeln på en karvsnittskniv men de jag hittat som går att köpa är det vääldigt tunna blad på vilket jag kan gå med på om man ska skära i mjuka material vilket jag tycker är lite fegt. Jag skär gärna i ek och en och behöver då nåt som tål lite misshandel.

Jag ska också skriva ned beteckningarna och kajka iväg till Stålspecialisten här i Örebro där jag annars köper mina ämnen i 1312 och se om de inte har fjäderstål med. Vilket de ju borde ha med det namnet. Oturligt nog känner jag ingen skrotsamlare av rang och jag ville komma igång i nästa vecka och då får jag väl ta den dyra vägen.

Om någon har fler kommentarer eller tips så kom gärna med synpunkter! Jag är väldigt nöjd över dne snabba svarstiden! Tackar!

Vill påpeka att återigen att du inte ska välja 1312 eftersom det inte är härdbart, du kommer att ha skärstålet vass i några sekunder om du ger dig på ek.

Försök att få tag i något slags fjäderstål såsom en bilfjäder eller lastbilsfjädrar, de brukar finnas på närmsta bilskrot eller meckarfirma. Det borde du kunna få tag på någon dag, till en skrotkostnad också.

Lycka till!
/E

Lugn lugn. Jag Vet att jag inte ska försöka härda 1312. Men ja jag skulle ju kunna ta mig till skroten när jag ändå är ute och åker. Jag måste till stålspecialisten och leta rätt på lite annat jag behöver och då tänkte jag att jag kan kolla fjäderstål med dem då. Men bilfjädring låter klart billigare!

Hej

En karvsnittskniv använder man för att skära mönster (spår) i trä och det är samma stål och eggvinklar som vanliga
täljknivar/knivar. Det finns ett antal ståltyper som 1870, 1778 mm. Det som skiljer är oftast formen med små korta blad
2-3 cm med olika former för att komma åt olika detaljer i mönstret. Kniven skär ofta med spetsen i 70-80 graders vinkel mot materialet för att skapa fåror i form av olika mönster.

/Tony

Hej igen,

På grund av dom små bladen är det oftast enklast att ta plåtremsor av lämpligt knivstål (kan köpas på Nordell
knives mfl ställen sök på web) och slipa fram till de olika former som används. Sen är det härdning och anlöpning
som man använder ässjan/gasolbrännare till.

/Tony

Jo slipa fram kniven vore ett lätt sätt men det är inte särskilt kul. Så jag ska nog föröska få tag på lämpligt stål och smida mig en helt enkelt. Det ska nog gå!

Och tipsa gärna om hur härdning och anlöpning lämpligen skall gå till? Jag vill ha mer kunskap!

Hej!

Jag skulle ha använt gammla sparkmedar, inte bara för att det är det jag har hemma utan för att jag har smidit ett antal knivar och sådant i det och resultatet tycker jag blir världigt bra, jämfört med annat skrot jag har använt. Jag vet inget om vad det är för sis betäkning på stålet, men det fungerar bra. En gammal vapensmed utanför Karlstad som en bekant till mig känner säger att det inte finns något bättre knivstål än det i sparkmedar. Det finns säker skillda åsikter om det men efter minna små erfarenheter fungerar det mycket bra.

MVH
Björn

Hmm ja härdning... jag tror det fins en hel del trådar på det ämnet så om du orkar leta runt kan du säkert lära dig en hel del. Men här har du en kortgenomgång.

1. Smid bladet till önskad form men lägg gärna till en millimeter på framsidan där eggen ska vara, på så vis kan du slipa bort ytan som ofta har tappat sitt kol och alltså inte är riktigt härdbart.

2. Normalisera genom att värma upp stålbiten till härdtemperatur (se 5.) låt den svalna i luften till mörkröd och värm sedan upp den till härdtemperatur igen. Låt den svalna långsamt inbäddad i ett isolerande material, t ex kolstybb.

3. slipa och fila kniven till exakt rätt form med eggvinkel men lämna kvar äggen ca 0.5-1 mm tjock.

4. Normalisera igen. (detta steg hoppar jag oftast över, men om man är osäker på hur bra man lyckats med resten så kan man göra det för säkerhets skull)

5. härda genom att värma upp stålet till ca 800 grader lite beroende på stålsort. Ett knep som ofta fungerar är att värma tills du med en magnet känner att stålet blivit omagnetiskt. När det blir omagnetsiskt värmer du ytterligare litet till, 30 grader har jag för mig, du ser till att det är jämn temperatur i hela ämnet och så stoppar du ner det i vatten snabbt. Se till att du inte tar så lång tid på dig att de tunnaste delarna har hunnit tappa värme. Du sänker ner bladet med äggen först och det är mycket viktigt att du sänker ner det exakt lodrätt.

6. Anlöp kniven genom att långsamt värma upp den till ca 250 grader. Om du smärglaer stålet blankt så får det metallicfärgade oxider som berättar om vilken temperatur stålet har. Det enklaste är att lägga bladet i en vanlig ugn men du kana använda en spisblatta, varm järnklump eller gaslåga också. Bladet kan få en blålila färg i ryggen men det bör inte bli en mörkare färg än mörkt gul i eggen. En karvsnittskniv ska ju vara relativt hård

Jag har också planer på att knåpa mig ett par karvsnittsknivar vartefter. Jag har börjat bli mer och mer inne på trä och då är det ju super att kunna smida sina egna verktyg!

Jag lovar att dokumentera noggrant hur jag gör om jag kommer igång innan mossan börjar växa på mig=)

Lycka till!
Ludde

Mycket bra svar detta. Jag ska se om jag inte kan få till nåt redan i morgon. Och jag ska be om att få låna en fungerande digitalkamera med så kanske jag kan få ihop lite bilder om det blir nåt!

Mycket bra tips och trix. Tackartack!